Kategori: 27 juni, 2023

Insändare: Mot en framgångsrik offentlig sektor

Förra veckan arrangerade Bärkafts nätverksgrupp för storföretag en givande tillställning om hållbar näringspolitik där partierna fick svara på olika frågor. Centern och undertecknad fick bland annat möjligheten att svara på följande fråga: ”Hur kan den offentliga sektorn på Åland bli en föregångare inom välmående, psykologisk trygghet och hälsa på arbetet och även samarbeta med näringsliv och tredje sektor när det kommer till ledarskapsfrågor?”

Det är en mycket bra och viktig fråga och varför jag vill dela den som en insändare. Det berör nämligen exakt alla andra frågor, för det är personal och människor som ser till att vi lyckas få något gjort. Här måste offentlig sektor bli bättre och se till att man jobbar på ett modernare sätt. Frågan innehåller begreppet ”psykologisk trygghet” och det är något vi ska sträva efter. Flera studier har visat att just det är en avgörande faktor för framgångsrika arbetsplatser. Psykologisk trygghet betyder att man har en kultur där man är bekväm med att uttrycka sina åsikter, ställa frågor, ge feedback, testa, experimentera och ibland misslyckas. Att allt sånt uppskattas och förväntas. 

Det handlar om att ha en kultur där man kan vara öppen och ärlig, känner att man är medansvarig och att man är med och påverkar med sina idéer. Då är det kul att gå på jobb och det är då positiva saker händer! 

En förändring börjar uppifrån och kräver ledarskap – ett ledarskap som måste börja hos oss politiker. Från politiskt håll behöver vi därför börja med att 1) prioritera verksamhetsutveckling, 2) stärka ledarskapet, 3) sätta upp tydliga målsättningar 4) och involvera samt ge stöd till de som vill vara med och förändra. Sistnämnda personer finns det gott av i offentlig sektor men risken är att de slutar, vilket skapar en ond spiral och till sist en psykologisk otrygg kultur. Då lyckas vi inte få mycket gjort. 

I detta arbete bör vi involvera personer från näringslivet eftersom vi har många framgångsrika ledare på Åland. Jag tror därför att en liknande modell som IFK Mariehamn hade för att skapa ett vinnarlag och ta hem både cup- och ligaguld 2015-2016 skulle passa även för offentlig sektor. Anders Ingves och Thomas Lundberg var ledande i det arbetet och har skrivit en bok om det. Väldigt kortfattat så gick det ut på att flera åländska företagsledare gav stöd och mentorskap. Man började med en kärngrupp av spelare och de mest förändringsvilliga. Gav dem stöd och byggde därifrån, som i sin tur gav ringeffekter och till sist en vinnande kultur och ett vinnande lag. Vi borde även vidareutveckla idén med Agile Island för att både främja ledarskap och organisationsutveckling. 

Nästa regeringsprogram måste innehålla visioner och målsättningar kring just det här så att vi tillsammans kan börja skapa förutsättningar för en mer hälsosam, modern och produktiv offentlig sektor! 

Gästledare i Nya Åland: Åland år 2025

Åland erbjuder en kombination av närhet till naturen, hög välfärd och trygghet – med andra ord livskvalitet. Det är vår starkaste konkurrensfördel och något vi måste bevara och satsa vidare på för att fortsättningsvis kunna erbjuda världens bästa vardag!

För att upprätthålla vår välfärd och skapa utrymme för utveckling måste vi prioritera tillväxt, effektivisering och attraktionskraft under den kommande mandatperioden. Om vi har makten år 2025, vilket är temat för denna ledare, kommer vi att prioritera just detta!

Entreprenörskap är nyckeln till utveckling. Lyckligtvis ligger det i ålänningarnas DNA vilket våra 2 900 företag kan bekräfta. Majoriteten av företagen är små och därför måste vi göra insatser för att få fler att växa. Grunden i detta är att skapa förutsättningar och enkel byråkrati.

Kommunikationer, både till havs och i luften, är vår främsta förutsättning och är ett måste för en ögrupp. Flygtrafiken behöver utvecklas och vi siktar på att ha infört trafikplikt mellan Mariehamn och Helsingfors före år 2025. Vi arbetar vidare med hybridflyg-projektet för att skapa en hållbar flygtrafik. Sjöfarten är vår samhällspelare och står inför klimatomställningen som vi måste hantera i nära samarbete. Vi behöver också prioritera satsningar inom turism och marknadsföring för att locka hit besökare året om.

Skattegränsen behövs men ställer till det för den landbaserade näringen och tillika näthandeln. Även om skattegränsen inte är vår behörighet behöver vi göra allt vi kan för att förenkla den. En viktig resurs är den nytillsatta representanten i Helsingfors, som knyter kontakter och tillika möjligheter att påverka, men fler resurser behövs.

För att höja näringspolitiken och arbeta mer proaktivt vill vi också starta upp ett innovationscenter som innehåller allt från idégenerering till riskkapital med syfte att främja samarbete, innovation och tillväxt. Samtidigt behöver vi bygga upp en struktur för att söka, administrera och ta hit EU-projekt och tillika kapital. Detta ska ske i nära samarbete med liknande center i Sverige och Finland och naturligtvis innefatta de åländska aktörer som redan jobbar med dessa frågor.

År 2025 vill vi också se att den havsbaserade vindkraftens planering är så långt framskriden att arrenden är auktionerade, vilket ger många ringeffekter i form av arbetsplatser och nya företag. Redan då kommer Åland att årligen få betydande arrendeinkomster och inom några år ge Åland ett nytt ekonomiskt ben att stå på.

Inom offentlig sektor måste vi modernisera för att förenkla och frigöra tid. Offentlig sektor bör alltid ha ett kundfokuserat perspektiv och betrakta varje lagstiftning, ansökan och process ur användarens synvinkel. Byråkrati går nämligen åt båda håll, det som är tidskrävande för medborgare och näringsliv är också tidskrävande för de tjänstemän som ska hantera den.

Syftet är inte att göra nedskärningar. Det löser inte något på lång sikt, eftersom flera sektorer lider av resursbrist, utan att skapa utrymme för utveckling. I detta arbete spelar digitaliseringen en avgörande roll och något vi måste satsa mer på och öka kunskapen om, samt bygga upp en gemensam it-infrastruktur.

Avslutningsvis vill jag nämna två viktiga områden; hälsa och utbildning. Dessa områden ska ha ständig prioritet.

Gällande hälsa måste vi tänka långsiktigt och förebyggande. Vi vill bland annat öka tillgången till fritidsaktiviteter efter skoldagen och att fler är aktiva.

På utbildningsområdet är grit:lab en lyckad satsning och något vi vill se att fortsätter och även se ifall liknande koncept fungerar i andra utbildningar. År 2025 har vi förverkligat det pågående utredningsprojektet ”Gymnasium för alla” och fångar bättre upp och hjälper hemmasittande ungdomar.

Det finns mycket att göra, och vi behöver ett enat Åland där vi arbetar långsiktigt, baserar våra beslut på fakta och fokuserar på utveckling. Det är något vi kommer att bidra med!