Havsbaserad vindkraft – vad tycker jag?
Det är synd att den har blivit en valfråga och att vissa drar nytta på folks rädslor inför ett val. Det är nämligen alldeles för tidigt för att ta ställning till om det ska byggas något eller inte.
Jag förstår alla som är oroliga. Inte vill jag heller ha 100 tals blinkande lampor då jag sitter vid stugan och njuter av utsikten en sommarkväll eller vara omringad av vindmöllor då jag är ute och fiskar (eller för den delen ha ihjäl fiskarna då vi inte vet hur det påverkar miljön). Jag bor själv på norra Åland och har familjens stuga med norrhavet som utsikt och anser att Ålands natur är unik och något jag värderar högt. Vår natur har ingen prislapp!
MEN just nu är denna pågående utredning positiv för Åland. Vi finansierar det med EU-medel (inte skattepengar) och det har fått hit aktörer som skapat arbetsplatser och köper tjänster av åländska underleverantörer. Därför är jag positiv till att ta vara på möjligheten.
Då det kommer till själva vindmöllorna är det ännu mycket fakta som saknas och det är exakt vad som håller på att tas fram. Inget annat. Inga beslut är tagna.
Det här vet vi inte:
• Ifall det blir något alls av planerna
• Var vindmöllorna placeras
• Hur stora vindmöllorna blir
• Hur många vindmöllor det blir
• Ifall det kommer vara blinkande ljus eller annan teknisk lösning
• Hur det påverkar miljön
• Hur stora intäkter inklusive fastighetsskatter det hela kan ge
Det här vet vi däremot:
• Inga beslut har fattats av varken lagting, regering eller kommuner
• Det enda som bestämts är att utreda förutsättningarna
• Landskapets utredningsprojekt “Sunnanvind“ finansieras helt från EU. Inga åländska skattepengar har satsats i projektet.
• Offentliga Åland kommer inte vara med i bygget, endast arrendera ut vattnen och ta ut skatt och avgifter
• Ålands krav på miljökonsekvensbedömning är ett av de strängaste i världen
• Det planeras parallellt en park på finskt vatten, precis vid den åländska gränsen. Risken finns alltså att det istället byggs där och att vi får stå på stranden och eventuellt se dem men inte få något utav det.
Jag fick denna bild skickad till mig idag från stranden Oostende vid Belgiens kust (av en ålänning från Norra Åland). Till höger ska det finns nio vindkraftsparker. 23km från kusten och de närmsta möllorna är 180m höga med 164m rotordiamter https://www.belgianoffshoreplatform.be/en/projects/.
Så kan det tydligen se ut. Hur det blir på Åland är det INGEN som vet. Då vi vet det och mycket annat, det är då vi kan ta ställning.
Om jag blir omvald så ska jag försöka åka till ett ställe som kan jämföras med planerna här för att se det med egna ögon. Det är svårt att veta vad man faktiskt kan lita på – det snurrar en hel del fakebilder och videos på FB. Jag kan för den delen inte garantera att denna bild ger en korrekt uppfattning av verkligheten heller 
Om någon har en fråga, ställ den gärna så ska jag försöka besvara den. Men bli inte besviken om jag inte kan svara, det är som sagt mycket man ännu inte vet – men håller på att ta reda på!
Hur vi får mer innovation och ökad tillväxt på Åland
Åland har många framgångsrika och innovativa företag, vilket gjort att vi idag har hög välfärd och låga skatter. Men utvecklingstakten och tillväxten har mattats av och ekonomin börjar bli utmanande. Vi måste göra insatser som ökar tillväxten och innovationstakten bland fler företag, så att vi kan fortsätta erbjuda världens bästa vardag!
Hur uppstår innovationer?
När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster – det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. T.ex. var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom, han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar efter 6000st försök!
Något annat som också verkar vara viktigt för att innovation ska ske är rätt människor på rätt plats i rätt tid. Det kan i första hand se ut som enbart tur, men i grund och botten handlar det om att ha ett stort nätverk.
Experimentering, kunskap och nätverk kan alltså ses som tre huvudingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag.
Den som vill fördjupa sig i detta rekommenderar jag starkt ”How innovation works” av Matt Ridley.
Om vi konkretiserar vad det betyder så är det bl.a.
- Enkel och icke begränsande lagstiftning
- Enkla och ej tidskrävande processer/ansökningar
- Tillgång till kapital
- Kunskap och utbildning
- Rådgivning
- Mentorskap
- Evenemang
- Nätverksgrupper
Hur andra arbetar med detta – Gotland som exempel
De flesta regioner i Sverige och Finland jobbar på olika sätt för att öka innovationstakten men det allra vanligaste sättet är genom ett så kallat Innovationscenter som ofta har nära samarbete med akademin och näringslivet och utformar en s.k. Triple Helix som är en känd modell för innovation.
Jag har personligen varit i kontakt med flera olika och de som jag tror vi kan lära oss mest av är Gotland då de har ungefär samma förutsättningar som oss. De är även intresserade av ett samarbete.
Science Park Gotland ”Hjälper gotländska startups att förverkliga sina affärsidéer snabbt och smart.” och erbjuder ”Kunskap – Kapital – Kontor – Kontakter”.
De arbetar också med smarta upphandlingar som involverar privata och lokala aktörer som oftast ger en bättre skräddarsydd slutprodukt.
Struktur för att hämta hem EU- och pilotprojekt
Science Park Gotland har även en struktur för att ta dit och administrera EU-projekt samt pilotprojekt, oftast i nära samarbete med andra aktörer och företag.
Ett konkret exempel då det här hade varit bra att ha på Åland: Då jag var uppe i Skellefteå träffade vi VD:n för deras flygplats, de var i full planering av fraktleverans med drönare i samarbete med Northvolt. Han tyckte Åland, med vår skärgård och helikopterplattor, var ett ypperligt testområde för just drönare och vart ivrig på ett samarbete. Han visste vilka EU-pengar vi kunde använda för att starta ett gemensamt projekt och att de kunde sköta stor del av ansökan då de är vana med det. Han sa ”Ge mig kontaktuppgifter till den som har hand om sånt här på Åland så styr vi ihop det!”… Vi visste inte riktigt vem vi skulle ge som kontaktperson och då vi kom hem hörde vi runt men hittade ingen som kunde ta emot bollen och chansen rann till sist ur våra händer.
Åland har många delar men inte helheten
Ålands Näringsliv har mycket bra stöd och hjälp för företagare och Högskolan på Åland har potential att involvera studenter och företag i olika projekt. Men helhetsgreppet saknas och det finns också en stor lucka efter att Ålands Utvecklings AB inte längre finns.
Många innovationscenter jobbar utifrån att kunna hjälpa företag i olika skeden. Allt från idé till försäljning och internationalisering.
Ålands Innovationscenter
Likt andra regioner ser jag behov av ett så kallat innovationscenter även på Åland – det behöver nödvändigtvis inte vara en ytterligare aktör utan en ”spindel i nätet” som syr ihop helheten och ser till att delar som EU-projekt och riskkapital utvecklas och ge i uppdrag till t.ex. Ålands Näringsliv och Högskolan på Åland att hålla i delar som företagsinkubator och rådgivning.
Nedan är min egna ”skiss”. För att gå igenom allt i detalj krävs många ord till så jag sätter punkt och snackar istället gärna mer om detta ifall någon vill!
Möjlighet och utmaning om ett år: Ett 60-tal nyexaminerade grit:labare
Just nu har vi cirka 60 studerande vid grit:lab – studerande som lär sig programmering men framförallt problemlösning och att tänka innovativt. Det bubblar redan av entreprenörskap och företagsidéer där. Vår utmaning blir att få dem att stanna på Åland och att de inte söker sig till Sverige, Finland, Estland eller varför inte Gotland som alla erbjuder företagsinkubatorer med startkapital, inspirerande gemensamma kontorsplatser och starka nätverk.
Detta är något vi måste ta tag i NU!
Ett system som fångar upp och hjälper hemmasittande ungdomar
Jag var tidigare med och reviderade Ålands Gymnasielag och det framkom tydligt att vi saknar en struktur för att fånga upp avhoppare som till sist riskerar att bli hemmasittare.
Till att börja med har vi ingen koll på hur många det är i dagens läge, ingen statistik förs och därför är det också svårt att hjälpa dem.
Här är en överblick på en ”struktur” som jag illustrerat för att lösa det – och som Landskapsregeringen håller på och ser över och utvecklar.
1. Vi inför att alla skolor har en skyldighet att meddela ifall någon hoppar av skolan eller inte går ut med fullständiga betyg.
2. KST blir den aktör som får ansvaret att föra statistik.
3. KST får även ansvaret att ”ta lyra” och lotsa ungdomarna till rätt instans med hjälp av sin ”verktygsbox” som är den röda bollen i bilden.
Verktygsboxen behöver troligtvis ses över men det överlämnar jag åt de som dagligen jobbar med dessa ungdomar! Vi har nyligen satt igång ett projekt vid namn ”Gymnasium för alla” som innefattar bland annat detta. Projektet är klart vid årsskiftet 2024.
Insändare: Mot en framgångsrik offentlig sektor
Förra veckan arrangerade Bärkafts nätverksgrupp för storföretag en givande tillställning om hållbar näringspolitik där partierna fick svara på olika frågor. Centern och undertecknad fick bland annat möjligheten att svara på följande fråga: ”Hur kan den offentliga sektorn på Åland bli en föregångare inom välmående, psykologisk trygghet och hälsa på arbetet och även samarbeta med näringsliv och tredje sektor när det kommer till ledarskapsfrågor?”
Det är en mycket bra och viktig fråga och varför jag vill dela den som en insändare. Det berör nämligen exakt alla andra frågor, för det är personal och människor som ser till att vi lyckas få något gjort. Här måste offentlig sektor bli bättre och se till att man jobbar på ett modernare sätt. Frågan innehåller begreppet ”psykologisk trygghet” och det är något vi ska sträva efter. Flera studier har visat att just det är en avgörande faktor för framgångsrika arbetsplatser. Psykologisk trygghet betyder att man har en kultur där man är bekväm med att uttrycka sina åsikter, ställa frågor, ge feedback, testa, experimentera och ibland misslyckas. Att allt sånt uppskattas och förväntas.
Det handlar om att ha en kultur där man kan vara öppen och ärlig, känner att man är medansvarig och att man är med och påverkar med sina idéer. Då är det kul att gå på jobb och det är då positiva saker händer!
En förändring börjar uppifrån och kräver ledarskap – ett ledarskap som måste börja hos oss politiker. Från politiskt håll behöver vi därför börja med att 1) prioritera verksamhetsutveckling, 2) stärka ledarskapet, 3) sätta upp tydliga målsättningar 4) och involvera samt ge stöd till de som vill vara med och förändra. Sistnämnda personer finns det gott av i offentlig sektor men risken är att de slutar, vilket skapar en ond spiral och till sist en psykologisk otrygg kultur. Då lyckas vi inte få mycket gjort.
I detta arbete bör vi involvera personer från näringslivet eftersom vi har många framgångsrika ledare på Åland. Jag tror därför att en liknande modell som IFK Mariehamn hade för att skapa ett vinnarlag och ta hem både cup- och ligaguld 2015-2016 skulle passa även för offentlig sektor. Anders Ingves och Thomas Lundberg var ledande i det arbetet och har skrivit en bok om det. Väldigt kortfattat så gick det ut på att flera åländska företagsledare gav stöd och mentorskap. Man började med en kärngrupp av spelare och de mest förändringsvilliga. Gav dem stöd och byggde därifrån, som i sin tur gav ringeffekter och till sist en vinnande kultur och ett vinnande lag. Vi borde även vidareutveckla idén med Agile Island för att både främja ledarskap och organisationsutveckling.
Nästa regeringsprogram måste innehålla visioner och målsättningar kring just det här så att vi tillsammans kan börja skapa förutsättningar för en mer hälsosam, modern och produktiv offentlig sektor!
Gästledare i Nya Åland: Åland år 2025
Åland erbjuder en kombination av närhet till naturen, hög välfärd och trygghet – med andra ord livskvalitet. Det är vår starkaste konkurrensfördel och något vi måste bevara och satsa vidare på för att fortsättningsvis kunna erbjuda världens bästa vardag!
För att upprätthålla vår välfärd och skapa utrymme för utveckling måste vi prioritera tillväxt, effektivisering och attraktionskraft under den kommande mandatperioden. Om vi har makten år 2025, vilket är temat för denna ledare, kommer vi att prioritera just detta!
Entreprenörskap är nyckeln till utveckling. Lyckligtvis ligger det i ålänningarnas DNA vilket våra 2 900 företag kan bekräfta. Majoriteten av företagen är små och därför måste vi göra insatser för att få fler att växa. Grunden i detta är att skapa förutsättningar och enkel byråkrati.
Kommunikationer, både till havs och i luften, är vår främsta förutsättning och är ett måste för en ögrupp. Flygtrafiken behöver utvecklas och vi siktar på att ha infört trafikplikt mellan Mariehamn och Helsingfors före år 2025. Vi arbetar vidare med hybridflyg-projektet för att skapa en hållbar flygtrafik. Sjöfarten är vår samhällspelare och står inför klimatomställningen som vi måste hantera i nära samarbete. Vi behöver också prioritera satsningar inom turism och marknadsföring för att locka hit besökare året om.
Skattegränsen behövs men ställer till det för den landbaserade näringen och tillika näthandeln. Även om skattegränsen inte är vår behörighet behöver vi göra allt vi kan för att förenkla den. En viktig resurs är den nytillsatta representanten i Helsingfors, som knyter kontakter och tillika möjligheter att påverka, men fler resurser behövs.
För att höja näringspolitiken och arbeta mer proaktivt vill vi också starta upp ett innovationscenter som innehåller allt från idégenerering till riskkapital med syfte att främja samarbete, innovation och tillväxt. Samtidigt behöver vi bygga upp en struktur för att söka, administrera och ta hit EU-projekt och tillika kapital. Detta ska ske i nära samarbete med liknande center i Sverige och Finland och naturligtvis innefatta de åländska aktörer som redan jobbar med dessa frågor.
År 2025 vill vi också se att den havsbaserade vindkraftens planering är så långt framskriden att arrenden är auktionerade, vilket ger många ringeffekter i form av arbetsplatser och nya företag. Redan då kommer Åland att årligen få betydande arrendeinkomster och inom några år ge Åland ett nytt ekonomiskt ben att stå på.
Inom offentlig sektor måste vi modernisera för att förenkla och frigöra tid. Offentlig sektor bör alltid ha ett kundfokuserat perspektiv och betrakta varje lagstiftning, ansökan och process ur användarens synvinkel. Byråkrati går nämligen åt båda håll, det som är tidskrävande för medborgare och näringsliv är också tidskrävande för de tjänstemän som ska hantera den.
Syftet är inte att göra nedskärningar. Det löser inte något på lång sikt, eftersom flera sektorer lider av resursbrist, utan att skapa utrymme för utveckling. I detta arbete spelar digitaliseringen en avgörande roll och något vi måste satsa mer på och öka kunskapen om, samt bygga upp en gemensam it-infrastruktur.
Avslutningsvis vill jag nämna två viktiga områden; hälsa och utbildning. Dessa områden ska ha ständig prioritet.
Gällande hälsa måste vi tänka långsiktigt och förebyggande. Vi vill bland annat öka tillgången till fritidsaktiviteter efter skoldagen och att fler är aktiva.
På utbildningsområdet är grit:lab en lyckad satsning och något vi vill se att fortsätter och även se ifall liknande koncept fungerar i andra utbildningar. År 2025 har vi förverkligat det pågående utredningsprojektet ”Gymnasium för alla” och fångar bättre upp och hjälper hemmasittande ungdomar.
Det finns mycket att göra, och vi behöver ett enat Åland där vi arbetar långsiktigt, baserar våra beslut på fakta och fokuserar på utveckling. Det är något vi kommer att bidra med!
Plej – en plattform som gör det enkelt att ha roligt tillsammans
Jag är med i en väldigt spännande ”start-up” som heter Plej.
Vårt mål är ”Att göra det enkelt att ha roligt tillsammans – och bidra till aktivitet, skratt och starkare relationer.”
Vi (jag + tre från Sverige) som är bakom spakarna älskar alla spel och lekar och anser att det är något av det bästa sätt att umgås tillsammans med andra. Det finns gott om sällskapsspel men något vi själva saknar är att kunna köra lekar och femkamp på ett enklare sätt. Idag måste du Googla runt och hittar egentligen inget mer än några blogginlägg, sedan då du väl håller i lekarna måste du läsa upp regler, hålla koll på poäng osv. Hela den processen vill vi göra enkel – så att det bara är att klicka igång och så har ni en femkamp och en rolig kväll framför er!
Därför börjar vi med lekar och femkamp, i framtiden kan det bli mer. Men målet med Plej är åtminstone alltid att göra det enkelt att ha roligt tillsammans.
Till en början kommer vi att skapa Sveriges största (och bästa) bibliotek fyllt av lekar och femkamper. Just nu har vi nära 200 lekar – sådana som passar festen eller med familjen. Allt från dryckeslekar, utomhuslekar, bäst i test lekar, musikquiz och annat. Kolla gärna in sidan och ge feedback då vi just nu håller på och bygger upp den!
Kan offentliga Åland fixa färjetrafik själva (och slopa skattegränsen)?
Under julen hade jag en del intressanta diskussioner om det här till följd av Rosellas försäljning.
Det korta svaret på frågan är nej 
För att få en fingervisning kan vi jämföra med trafiken till Gotland. Svenska staten betalar årligen 498 miljoner kronor för den.
Hur mycket är då 49 miljoner € för Ålands del?
Om vi jämför med våra skatteintäkter (300miljoner) så är det 16%. Vi skulle behöva öka skatten REJÄLT alternativt skära ner på något annat. Exempelvis så är 49 miljoner mer än den årliga kostnaden för dessa myndigheter tillsammans: Polismyndigheten, Ålands Gymnasium, ÅMHM, Högskolan, Folkis, Musikinstitutet, AMS, Fordonsmyndigheten, Sjösäkerhetscentrum och ÅSUB.
Det är också värt att tillägga att biljettpriser till Gotland är betydligt högre än vad vi är vana med. En personbiljett t/r ligger just nu runt 1000kr och med bil runt 2000kr. Fraktkostnader av varor skulle förstås också öka. Det här skulle sänka Ålands attraktionskraft rejält.
Om vi skulle slopa skattegränsen helt och hållet skulle även största delen av trafiken till Finland och Tallin försvinna. Så det är inte bara en kostnad på 49 miljoner per år vi pratar om utan MYCKET mer ifall vi skulle vilja sköta dagens trafikmöjligheter själva.
Jag skulle inte heller vilja blanda in politik i detta. Se bara hur dåligt det går för skärgårdstrafiken, som är småsummor i jämförelse med det här.
Därför ska eller kan inte offentliga Åland blanda sig i detta särskilt mycket mer än att vara tydliga med att vi inte vill slopa skattegränsen så att branschen känner sig säker på att våga göra investeringar inför framtiden, inte minst klimatvänliga sådana. Vi ska också försöka skapa förutsättningar för branschen. Bl.a. genom farledsavgifter, pandemistöd och nu senast ansökt om undantag gällande utsläppsrätter – som ger branschen några extra år för att ställa om (eftersom tekniken inte finns i dagens läge)
Bilden är från Sjöfartens dag förra året
Vi måste effektivisera och modernisera Landskapsregeringen
Varför göra det?
Förstås för att stävja kostnadsutvecklingen och skapa enklare processer som gynnar befolkning och näringsliv.
Men det mest akuta är att göra Landskapsregeringen mer attraktivt som arbetsplats och att få mer saker gjorda. Det är flera offentligt anställda som berättat att stor del av deras arbetstid går åt till administration m.m. och att de inte känner sig produktiva. Arbetsbelastningen är också ofta hög p.g.a. att mycket går långsamt. Många (framförallt unga) prioriterar moderna arbetssätt då de väljer arbetsplats och idag är det svårt att tillsätta en hel del tjänster och flera byter jobb. Personalen är nyckeln till att kunna göra något så det är kritiskt att vi ändrar på detta.
Hur göra det?
Inledningsvis behöver vi kartlägga dagens arbetsprocesser och ta fram relevanta nyckeltal, för att sen sätta upp konkreta mål och jobba mot dom. I processen kommer arbetssätt och kultur behöva ändras.
Vem ska göra det?
Eftersom det handlar lika mycket om arbetsprocesser som arbetskultur måste ansvaret ligga så högt upp som möjligt. Idag är t.ex. de högsta cheferna främst sakkunniga och det dom också jobbar med. I lagen om deras arbetsuppgifter(ja det beskrivs i en lag) nämns ingenting om verksamhetsutveckling. Det måste vi ändra på.
Och vi politiker bär ansvaret för att skapa de förutsättningarna.
Här höll jag ett anförande om ovanstående: https://www.facebook.com/jesperlagting/videos/3196676517215656
En agil arbetsmodell för offentlig sektor
Förra året så kladdade jag ner den här skissen på en arbetsmodell för hur man skapar bra innovativa lösningar.
1. Brainstorming av ideér samt skapar förståelse för problemet
2. Konkretisera idéerna och kollar upp möjligheter/utmaningar för att se vilken idé man vill gå vidare med
3. Ta snabbt fram en enkel pilot-lösning och testa den med målgruppen. Då lär man sig i ett tidigt skede om vad som funkar och inte. Så att man kan experimentera vidare och utveckla lösningen, alternativt skrota den och börja om med en annan bättre idé
4. Slutligen efter en hel del experimentering, utvärdering och förbättring lanserar man idén som nu kan kallas lösning
Nyckeln i modellen är steg 3
Ett steg som många lämnar bort och istället lägger massa resurser på att utreda och få det perfekt innan lansering. Vanligt är också att man redan i steg 1 bestämmer sig för hur lösningen ska se ut. Slutligen matchar det sällan verkligheten och tagit för lång tid.
Viktigt är nämligen att man fokuserar på målen och värdet man vill uppnå istället för formen. Då måste man vara flexibel och omställningsbar – och beredd på att misslyckas.
Det handlar helt enkelt om att börja – och att göra. Istället för att planera och utreda.
Anledningen att jag letade fram skissen var att jag blev inspirerad efter mitt kaffeinlägg då jag fick många positiva meddelanden och respons kring ledarskap i offentlig sektor. Jag vill därför nu försöka visualisera en arbetsmodell och tankesätt för just offentlig sektor – ett agilt arbetssätt istället för dagens.
Så här ser ni mig i början av processen och i steg 3. En pilot-modell som sannerligen kan utvecklas (eller skrotas?). Ge gärna input och skicka tips på länkar/böcker om ämnet så ska jag jobba vidare 
Hur solceller/vindkraft -> vätgas kan hjälpa vårt vatten
En intressant biprodukt vid produktion av vätgas via solceller/vindkraft som kan hjälpa vårt vatten:
Syre.
Vid vätgasproduktion spjälkar man upp vatten (H2O) och får alltså syre (O) över då man vill åt vätgasen (H2).
Syret kan man sen köra ner i vattendrag/havet och syresätta det. Våra vattentäkter och Östersjön lider av syrebrist så det här är riktigt intressant att följa med.
