Vad är en kryptovaluta, blockchain och Bitcoin?

Vare sig du är intresserad eller inte har du säkert stött på begreppen kryptovalutor, blockchain och Bitcoin.

Under de senaste åren har kryptovalutor och framförallt Bitcoin blivit populärt. Det är flera kändisar (t.ex. Elon Musk, Serena Williams, Lionel Messi, Richard Branson, Snoop Dogg)  som investerar i det och vissa vill till och med ha sin lön i form av Bitcoin. Även företag och fondförvaltare har börjat investerat i kryptovalutor och det är flera länder som diskuterar att införa Bitcoin som en officiell valuta. El Salvador är ett land som faktiskt gjort det. 

Många tror att kryptovalutor kommer revolutionera internet och kanske även ekonomin. Det är inte helt enkelt att greppa och därför vill jag försöka förklara det på ett enkelt sätt – eftersom även jag tror det kan ha stor betydelse för framtiden.

Vad är kryptovalutor?

Kryptovalutor kan till viss del jämföras med vanliga valutor, som euro och kronor. Du använder det för att köpa något eller spara i.

Det som skiljer sig åt är främst två saker:

1. Kryptovalutor baseras på kryptografi (därav namnet) som möjliggör att man på ett säkert och anonymt sätt kan skicka meddelanden, i det här fallet transaktioner. 

2. Kryptovalutor baseras på blockchain-teknik.

De två sammantaget resulterar i att det inte behövs någon ”mellanhand” – det behövs ingen bank för att utföra säkra transaktioner.

Vad är blockchain (blockkedja)?

Vanliga valutor som euro och kronor går via en bank, som bokför och godkänner transaktionen. Vart, när och till vem du skickade pengarna.

Kryptovalutor däremot, går via en blockkedja – som gör samma sak som banken. Dina transaktioner bokförs och godkänns på blockkedjan.

En viktig aspekt är att blockkedjan är decentraliserad vilket betyder att allting är transparent och inte ägs av någon. Det ägs av alla som är uppkopplade till nätverket och datan är inte lagrad på en plats utan är fördelad. Alla har tillgång till en kopia över alla transaktioner och därför går det inte heller att ändra eller dölja något i efterhand. Blockkedjan fungerar även globalt, så en transaktion kostar lika mycket och är lika enkel att utföra oavsett vart eller till vem du skickar den.. 

Vad är Bitcoin?

Bitcoin är en av alla 1000+ kryptovalutor men det är troligtvis den som gemene man hört talas om. Förutom att den är störst ( 1 bitcoin var nyligen värd 61 000€) är det även den första kryptovalutan och funnits sedan 2009. 

Varför är Bitcoin den största?
Det enkla svaret är att folk värderar den högst. Det är fler som köper än säljer och därav har priset gått från 1€ till över 60 000€ på 10 år. 

Anledningen att det är fler som köper just Bitcoin över alla andra kryptovalutor är troligtvis för att den skiljer sig från mängden. 

Den största skillnaden är att det inte går att modifiera Bitcoin, inte ens skaparen – som ingen vet vem är dessutom. Det är förprogrammerat att det bara kan existera 21 miljoner bitcoins. Idag finns det cirka 19 miljoner. Nya bitcoins skapas via kraftfulla datorer och det är förprogrammerat att det blir svårare var fjärde år. I början kunde du skapa Bitcoin på hemmadatorn, idag behöver du en stor lokal full av datorer. Det är också troligtvis en anledning till att priset historiskt sett rusat var fjärde år.

Eftersom ingen kan ändra på konstruktionen eller antalet Bitcoins samt att utvinningen är förprogrammerad är det i teorin ett bra skydd mot inflation. Därav jämförs Bitcoin oftast med guld: ett sätt att förvara pengar och ett skydd mot inflation. Det är även många som tror Bitcoin kommer ersätta guld då de anser att det är mer decentraliserat, säkrare och smidigare.

Det är även många som köper och tror på Bitcoin av politiska skäl eftersom det är decentraliserat och öppet och inte kan styras av enskilda makthavare eller banker. Man tror att Bitcoins skapare motiverades av finanskrisen. 

De flesta andra kryptovalutor ägs av ett företag och används ofta till annat än vad Bitcoin används till. Därför ändrar de och uppdaterar valutan emellanåt. Bitcoin är därför inte den snabbaste kryptovalutan eller den med bäst teknik men många anser den som säkrast eftersom ingen kan ändra på det.

 

Jag kommer i ett annat inlägg skriva om NFTs och Web3. Som alltfler företag och investerare satsar på och hur det kan revolutionera internet.

Feynman-tekniken: Det bästa sättet att lära dig nya ämnen

Feynman-tekniken är en inlärningsmetod som jag ofta använder. Framförallt inom politiken där jag behöver sätta mig in i ämnen jag aldrig tidigare funderat på. 

Den utvecklades av Richard Feynam – som vann Nobelpriset för sitt arbete inom kvantelektrodynamik 1965.

Nobelpris + ordet “kvantelektrodynamik” tyder på att killen var smart. Han var inte bara det utan också skicklig på att förklara komplexa idéer, så att mannen på gatan förstod.

Han märkte att människor ofta använder komplexa ord och facktermer för att kamouflera sin brist på förståelse. Desto mer komplext något förklaras, desto lägre är oftast kunskapen – dra alltid åt dig öronen ifall någon använder ett svårt språk.

Tekniken tvingar dig att verkligen förstå ett givet ämne och innehåller fyra steg:

  1. Lägg grunden
  2. Förklara för en 12-åring
  3. Förfina & förenkla
  4. Organisera & granska

1. Lägg grunden

Vilket ämne vill du lära dig?

Skriv ner allt du kan om det på ett tomt papper.

Läs på om ämnet och lägg till allt nytt du lär dig.

2. Förklara för en 12-åring

Försök nu förklara det du antecknat för ett barn (metaforiskt).

Skriv om allt i ett enkelt språk.

3. Läs på & förenkla

Hur mycket tror du ett barn förstod av det du sa? När använde du facktermer? När blev det svårt att förklara?

Det här visar på bristerna i din förståelse om ämnet. 

Gå tillbaka till dina anteckningar och läs på mer om de delar du fastnade på. Upprepa tills du enkelt kan förklara allting.

4. Organisera, granska & förfina

Organisera texten och testkör den. Berätta om det för någon (min fru brukar behöva få utstå mina utkast). Vilka frågor ställde de? Vilka delar förstod de inte? 

Förfina de delarna tills hela din text är så enkel och förståelig som möjligt.

Det är enkelt att låta smart. Men svårt att kunna förklara något komplext på ett enkelt sätt – och det är vad människor vill ha.

If you can't explain it simply, you don't understand it well enough.

- Albert Einstein

”Alla” kan inte vara din målgrupp

Alla är för många och olika

Ett vanligt misstag många företag gör är att försöka nå ut till alla, att få alla eller åtminstone så många som möjligt som kund.

Du har ingen chans att nå alla. Alla är många människor. Alla är för olika och för ointresserade för att du ska ha en chans. Du blir bara en del av bruset tillsammans med de 1000+ övriga som försöker få allas uppmärksamhet.

Du måste börja med att nå ut till någon. Eller kanske en grupp med några.

Berätta vem din produkt är för

Här är ett exempel taget ur boken This is Marketing:
Både Dunkin’ Donuts och Starbucks säljer kaffe. På Dunkin’ Donuts hittar du troligtvis taxichaufförer och byggnadsarbetare, medan på Starbucks hittar du kontorsarbetare, höginkomsttagare och unga. Den verkliga skillnaden är inte extern utan intern. Starbucks har nämligen bestämt sig för att betjäna de som värdesätter status i form av kaffe, tid, pengar, gemenskap och lyx – och genom att vara besatt av denna grupp av personer har Starbucks lyckats bli ett av världens starkaste varumärken.

Berätta vem det inte är för

Att säga ”Det är inte för dig” visar respekt för dem du vill hjälpa, att säga till dem: ”Jag gjorde det här åt dig. Inte för de andra, utan för dig.” Det är även här du hittar arbete som du kan vara stolt över. För det spelar ingen roll vad människor som inte vill ha det du erbjuder tycker. Det som spelar roll är människorna du vill och kan hjälpa.

Vinnaren tar sällan allt

Även i ett demokratiskt val, en situation där andraplatsen sällan lönar sig, är idén om ”alla” ett misstag. Partier försöker ofta att få ut budskapet till alla, att få kontakt med alla, att få alla till valurnorna. Ifall det bara är 20 000 personer som röster räcker det oftast med att 5000 röstar på dig för att vinna. Det är en stor skillnad mellan 5000 och “alla”.

Du kan inte färga havet lila - hitta istället en pool

Häll i en burk av lila färgpulver i en pool, och allt vatten i poolen blir permanent ljuslila. Men om du häller det i havet kommer ingen att märka det.

När du försöker dela med dig av ditt bästa jobb – din bästa historia, din chans till att hjälpa folk – hjälper det om budskapet sprids. Det hjälper om det blir bestående. Men även om det är extraordinärt, kommer det inte att göra någon skillnad om du släpper det i havet. Gå istället bort från havet och leta efter en pool. Det räcker för att göra skillnad. Börja där, med 100% fokus. När det fungerar, hitta en annan pool. Eller ännu bättre, låt dina kunder göra det åt dig.

Hitta en mindre grupp av människor. Börja där och gör dem nöjda. 

Ovanstående är inspirerat av Seth Godins bok This is Marketing. Om du vill lära dig mer om marknadsföring rekommenderar jag att kika in hans arbete.

Åland Gear Up! – Projekt för dig som vill satsa på turism

Jag är starkt optimistisk för turismsektorn på Åland. Det må ha varit tufft under pandemin men vi såg senast i somras hur stor potential det finns. Jag tror efterfrågan på exakt vad Åland är och kan erbjuda kommer öka inom de kommande åren. Alla trender pekar mot det.

Åland Gear Up! är ett tvåårigt utbildningsprojekt som ska hjälpa dig som på något sätt gör en insats i turismsektorn, såväl företagare, verksamheter, föreningar och privatpersoner är välkomna att delta i Gear Up. 

Det är kostnadsfritt och är ett samarbete mellan Högskolan på Åland, Visit Åland & Ålands Näringsliv. Läs mer om det här och ansök.

Om jag hade tid
Då skulle jag utveckla ett koncept ”Att leva som en ålänning”. Ha en stuga med bastu vid vattnet och erbjuda fiske, bad, vandring, grillad och rökt AXgan-mat osv. En, för oss, helt vanlig semesterdag på stugan.

Alternativt rikta mig enbart mot golfturister då de generellt är villiga att betala lite extra och vi har en golfanläggning i världsklass. Skulle fixa en stuga som är riktigt golfinriktad. Med puttingmatta, golfnät och små detaljer i inredningen samt poker/biljardbord och liknande som passar målgruppen. Och givetvis nära till golfbanan.

Jag skulle i första hand använda Airbnb och riktad marknadsföring via FB och Instagram.

Vision om Ålands digitalisering

För hundra år sen var havet vår största möjlighet och vår väg ut i världen. Med hjälp av fartyg och färjor fick vi Åland att blomstra och utvecklas till en unik plats i världen. Det har vi gjort bra och det ska vi ska fortsätta med.

Men idag 100 år senare har vi inte bara det fysiska havet utan även det digitala havet som likaså ger oss stora möjligheter. Med bara ett knapptryck kan vi vara i Tyskland, Indien, Argentina eller varför inte på Kökar och det påverkas inte heller av någon skattegräns eller koldioxidutsläpp.

Liksom fartyg och färjor kan vi med hjälp av teknik och internet få Åland att blomstra och Åland har en stor möjlighet här, framför allt i den värld som håller på och växer fram ur pandemin. Den möjligheten har vårt näringsliv tagit vara på och lyckats väl. Det måste offentlig sektor också göra.

Vi borde sträva efter “Att du som medborgare ska kunna logga in på ett ställe och ha tillgång till hela offentliga Åland dygnet runt”.

Att du som medborgare aldrig ska behöva uppge samma uppgifter två gånger, t.ex. dina kontaktuppgifter. Om du flyttar till en ny kommun eller är i kontakt med en myndighet kopplar de upp sig till dig och ditt digitala ID. Med ditt samtycke förstås. Dit du går, följer din data och dina sekretessuppgifter med dig. Samtidigt kan du se vem som har tillgång till dina uppgifter och när och hur de använts – likt ett modernt journalsystem men för hela offentliga Åland.

Den här modellen skapar mer transparens, säkerhet och framför allt service för ålänningen.

För att uppnå det här måste vi centralisera sekretessuppgifter och data. Det är även nyckeln till samordning mellan förvaltning, myndigheter och kommuner då personen blir i fokus i stället för strukturerna eftersom personen rör sig friktionsfritt mellan dem. Dit personen går, följer datan med. Samtidigt som vi centraliserar datan ska vi decentralisera användningen av den. Då kan man sära på säkerhet och låta myndigheter fokusera på användarvänlighet och med andra ord effektivisering.

När man skapar bättre och snabbare tjänster för befolkningen innebär det oftast på samma gång effektivare arbete för de anställda som producerar tjänsten. När det är digitalt är det också enkelt att se t.ex. ärendehanteringstider och desto mer data vi har ju enklare är det att effektivisera och i slutändan automatisera.
Den här visionen och modellen jag nyss beskrev går mycket i linje med hur Estlands system X-Road fungerar och även det som bl.a. Finland, Färöarna och Island gått in för. Estlands befolkning och företag påstås spara 820 år av arbetstid varje år tack vare detta.

För att vi på Åland ska lyckas med digitaliseringen måste vi jobba långsiktigt och börja med grundinfrastrukturen då vi i dagsläge ligger långt efter. Därför är jag väldigt positiv till att Landskapsregeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté för att tillsammans ta fram vilken riktning vi ska gå och att alla partier blir införstådda med vad som krävs. Så att arbetet håller över mandatperioder.

Bilder som visualiserar begreppet "Centralisera datan, decentralisera användningen av det"

Förebyggande hälsoinsatser

Förebyggande hälsoarbete blir bara alltmer viktigt, vårt samhälle och vår värld utvecklas i rasande fart och det blir allt svårare att leva som vi är skapta för. Att vara fysiskt aktiva, sova mycket, ha tid att tänka, vara i naturen och äta varierat och nyttigt.

Därför är det viktigt att arbeta förebyggande och vara ett steg före och se till att våra lösningar även fungerar i framtidens, troligtvis ännu bekvämare, vardag. T.ex. så var det nog få på 90-talet som förutspådde att psykisk ohälsa skulle vara en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning eller att en fjärdedel av alla barn skulle lida av övervikt eller fetma eller att nästan 70% av vuxna i Finland är överviktiga bara 20-30 år senare. Men ja, här är vi idag och mycket av dagens ohälsa hade kanske kunnat ha förebyggts. Till exempel, enligt WHO, skulle hela 90 procent av Typ 2-diabetesfallen kunna förebyggas med tillräcklig fysisk aktivitet och hälsosam kost.

Men först kanske vi ska ställa oss frågan, varför är det viktigt att jobba förebyggande och se till att folk inte blir sjuka eller mår dåligt?

Att jobba och prioritera förebyggande hälsoarbete sparar i första hand lidande för den enskilde men också stora kostnader för samhället. Bl.a. i form av minskat antal sjukskrivningar, sjukpensioner, sjukvård, socialvård, mediciner m.m.

Vi ska inte heller glömma att när vi människor mår bra så är vi mer kreativa och produktiva och bidrar med utveckling och tillväxt. Att satsa på hälsa och framförallt förebyggande arbete är samhällsekonomiskt smart på många sätt.

Däremot är det rätt svårt att veta hur och vad man ska satsa på då man inledningsvis bara ser kostnader och det är väldigt svårt att säga om och hur mycket det sparar längre fram.

Jag vet inte hur svårt det är att ta fram sådana siffror för Åland men i Sverige har åtminstone Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi tagit fram en rad sådana siffror och kostnader. Bland annat har de beräknat att typ2-diabates kostar sjukvården och samhället cirka 17-18 miljarder kronor per år. Om vi tar den här summan delat på befolkning och försöker räkna ut vad det kostar på Åland så landar vi på cirka 5 miljoner € per år. Tänk då om man skulle kunna, som jag tidigare nämnde, förebygga 90% av de alla typ2-diabatesfall.

Det går förstås inte att jämföra rakt av på det här sättet som jag gör men jag vågar gissa på att vi pratar stora summor för Ålands del och då ska vi minnas att exemplet enbart är typ2-diabetes.

Min förhoppning är att vi, här på Åland, kan ta fram eller åtminstone sammanställa liknande samhällsekonomiska utvärderingar i kombination med åtgärder och strategier för att förebygga fysisk som psykisk ohälsa. Det skulle vara viktigt för att på politisk nivå kunna göra rätt beslut och prioriteringar. 

I vilket fall som helst måste vi börja prioritera förebyggande hälsoinsatser alltmer.

Innovationscenter på Åland

Vi står inför stora samhällsutmaningar. Inte enbart till följd av coronapandemin, utan även utmaningar som miljö- & klimatförändring, ökad ohälsa och behovet av en digital omställning. Allt detta i samband med ett ökande strukturellt underskott för vår ekonomi.

För att möta dom här utmaningarna krävs innovation inom alla områden.

Men vad är egentligen innovation och hur uppkommer det?

Det blandas oftast ihop med att uppfinna men innovation handlar mest om att göra saker på nya sätt, att utveckla och att förbättra en idé, kunna få mer utav mindre eller till ett billigare pris. Kortfattat är att göra något nytt på ett bättre sätt.

När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster – det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. T.ex. var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom. Han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar – efter att ha testat och misslyckat ungefär 6000 gånger. Edison sa själv att innovation är 1% geni och 99% svett.

Något annat som också verkar vara viktigt för att innovation ska ske är rätt människor på rätt plats i rätt tid. Det kan i första hand se ut som enbart tur, men i grund och botten handlar det om att ha ett stort nätverk.

Experimentering och nätverk är alltså två huvudingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag – för att i sin tur även locka hit fler. Till följd av coronapandemin ser vi hur storföretag alltmer decentraliseras och digitaliseras vilket ger oss på Åland stora möjligheter. Vi har även idag redan många åländska företag som ligger i framkant, på världsnivå, och som lockar hit många högkompetenta personer.

Det måste vi bygga vidare på och satsa på att främja innovation. För att göra det här så tror jag landskapsregeringen är något på spåret med det tilltänkta innovationscentret. Inledningsvis tänker jag att innovationscentret skulle vara en samordning och utveckling av redan existerande projekt och innefatta som 3 olika nivåer:

1. Starta och kom igång med ditt företag (Företagarskolan, Rådgivning)
2. Bli företagare på heltid och anställ personal (Business Lab)
3. Skala upp och internationalisera ditt företag (Riskkapital och mentorer)

Och sen, egentligen det viktigaste steget är att koppla ihop detta så kallade innovationscentret med Högskolan och den tilltänkta utvecklingsenheten. Genom att göra det här så får vi en mötesplats där entreprenörer, investerare, studenter, forskare, besökare, och ja drivna personer helt enkelt träffas, nätverkar, hittar nya samarbeten, bollar idéer och utvecklas tillsammans.

Denna kompott av kunskap och erfarenhet skulle kunna ge så mycket ringeffekter. Om vi sen ytterligare kryddar på med riskkapital, olika stöd samt hjälp och allokering av EU-medel så kommer vi se många fina innovationer växa fram – och det kommer utveckla Åland framåt.

Det här är något jag anser att borde ha stor prioritet och hoppas på att bolagiseringen av Högskolan går snabbare än tänkt – eftersom mycket av det här hänger just på det, men redan nu måste vi ha hög prioritet på utformningen av alla viktiga delar. T.ex. borde utvecklingsenheten så snabbt som möjligt börja knyta ann samarbeten med liknande verksamheter i Sverige och Finland, t.ex. Vinnova, Uppsala innovation center och Sitra. Och framförallt börja söka och ta hit olika EU- samt forskningsprojekt som passar Åland och våra utmaningar.

Öppen & tillgänglig data – en viktig del i Ålands digitalisering

En historia vi på Åland kan lära oss av då det kommer till digitalisering:

År 2012 började Stockholms stad upphandla en ny skolplattform. Det tog 7 år innan den blev klar och slutnotan landade på 1 miljard kronor. Efter så mycket tid och pengar tänker man att det måste vara världens bästa plattform, men nej. Det visade sig vara katastrof.

Till att börja med så hade inte upphandlingsspecen från 2012 i åtanke att man 2019 skulle använda mobilen oftare än datorn. Plattformen funkade alltså inte särskilt bra på olika enheter.

Plattformen var också så pass osmidig att flera skolor anställde extra administratörer så att lärarna skulle slippa använda plattformen. Även föräldrarna till eleverna var frustrerade då de behövde använda något som inte fungerade.

Några föräldrar var så pass frustrerade att de skapade sin egen för att enklare kunna ta del av infon. Deras system, eller deras app som det är, visar samma info som stadens gigantiska plattform men på ett mycket mer användarvänligt sätt. Så pass mer användarvänligt att flera andra och även lärare hellre använder den än originalet.

Det kanske mest häpnadsväckande är att det endast tog 5 veckor från att de bestämt sig att bygga den till att lansera den. De fixade alltså en bättre lösning betydligt snabbare och ja betydligt billigare då den enda kostnaden var tiden de la på det.

Då är frågan hur de lyckades göra det här?

Jo med hjälp av ”öppna data och API:er”. Tidigare i höst behandlade lagtinget en lag som gäller just det här och är enligt mig en stor nyckel i Ålands digitalisering.

För dig som inte vet vad en API är så kan du tänka det som en tolk. En tolk som gör att t.ex. en app i min telefon kan prata med och enkelt hämta data från en databas. I det här fallet kunde de hämta data direkt från Stockholm stads server och presentera det på ett bättre sätt.

Det är ett väldigt inspirerande exempel på hur du kan använda data med API:er och varför vi på Åland ska göra så mycket data öppet och tillgängligt som bara möjligt. Det gör många andra länder omkring oss.

För att lyckas med digitaliseringen här på Åland måste vi börja tänka det mer som infrastrukturfrågor. Där bygger vi vägar men vi bygger inte bilarna.

I den digitala världen så är vägarna, data.
Bilarna–det är appar och hemsidor och ja bussarna, det kanske då är en större plattform.

I dagens läge försöker vi allt som oftast upphandla både bil, buss, lastbilar och tankstation på samma gång. Samtidigt som vi har en gropig och dåligt planerad väg.

Vi behöver ta ett steg tillbaka och lägga fokus på att bygga en stadig grund, en tydlig väg och den vägen innehåller till stor del data samt öppna data med API:er.

Sen kan vi, företag, skolelever och hela befolkningen börja fokusera på hur vi bäst använder den.

Utsläpp Åland

Diagram för Ålands CO2e-utsläpp för 2019.

Källa: ÅSUB,SYKE