Innovationscenter på Åland
Vi står inför stora samhällsutmaningar. Inte enbart till följd av coronapandemin, utan även utmaningar som miljö- & klimatförändring, ökad ohälsa och behovet av en digital omställning. Allt detta i samband med ett ökande strukturellt underskott för vår ekonomi.
För att möta dom här utmaningarna krävs innovation inom alla områden.
Men vad är egentligen innovation och hur uppkommer det?
Det blandas oftast ihop med att uppfinna men innovation handlar mest om att göra saker på nya sätt, att utveckla och att förbättra en idé, kunna få mer utav mindre eller till ett billigare pris. Kortfattat är att göra något nytt på ett bättre sätt.
När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster – det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. T.ex. var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom. Han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar – efter att ha testat och misslyckat ungefär 6000 gånger. Edison sa själv att innovation är 1% geni och 99% svett.
Något annat som också verkar vara viktigt för att innovation ska ske är rätt människor på rätt plats i rätt tid. Det kan i första hand se ut som enbart tur, men i grund och botten handlar det om att ha ett stort nätverk.
Experimentering och nätverk är alltså två huvudingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag – för att i sin tur även locka hit fler. Till följd av coronapandemin ser vi hur storföretag alltmer decentraliseras och digitaliseras vilket ger oss på Åland stora möjligheter. Vi har även idag redan många åländska företag som ligger i framkant, på världsnivå, och som lockar hit många högkompetenta personer.
Det måste vi bygga vidare på och satsa på att främja innovation. För att göra det här så tror jag landskapsregeringen är något på spåret med det tilltänkta innovationscentret. Inledningsvis tänker jag att innovationscentret skulle vara en samordning och utveckling av redan existerande projekt och innefatta som 3 olika nivåer:
1. Starta och kom igång med ditt företag (Företagarskolan, Rådgivning)
2. Bli företagare på heltid och anställ personal (Business Lab)
3. Skala upp och internationalisera ditt företag (Riskkapital och mentorer)
Och sen, egentligen det viktigaste steget är att koppla ihop detta så kallade innovationscentret med Högskolan och den tilltänkta utvecklingsenheten. Genom att göra det här så får vi en mötesplats där entreprenörer, investerare, studenter, forskare, besökare, och ja drivna personer helt enkelt träffas, nätverkar, hittar nya samarbeten, bollar idéer och utvecklas tillsammans.
Denna kompott av kunskap och erfarenhet skulle kunna ge så mycket ringeffekter. Om vi sen ytterligare kryddar på med riskkapital, olika stöd samt hjälp och allokering av EU-medel så kommer vi se många fina innovationer växa fram – och det kommer utveckla Åland framåt.
Det här är något jag anser att borde ha stor prioritet och hoppas på att bolagiseringen av Högskolan går snabbare än tänkt – eftersom mycket av det här hänger just på det, men redan nu måste vi ha hög prioritet på utformningen av alla viktiga delar. T.ex. borde utvecklingsenheten så snabbt som möjligt börja knyta ann samarbeten med liknande verksamheter i Sverige och Finland, t.ex. Vinnova, Uppsala innovation center och Sitra. Och framförallt börja söka och ta hit olika EU- samt forskningsprojekt som passar Åland och våra utmaningar.
Öppen & tillgänglig data – en viktig del i Ålands digitalisering
En historia vi på Åland kan lära oss av då det kommer till digitalisering:
År 2012 började Stockholms stad upphandla en ny skolplattform. Det tog 7 år innan den blev klar och slutnotan landade på 1 miljard kronor. Efter så mycket tid och pengar tänker man att det måste vara världens bästa plattform, men nej. Det visade sig vara katastrof.
Till att börja med så hade inte upphandlingsspecen från 2012 i åtanke att man 2019 skulle använda mobilen oftare än datorn. Plattformen funkade alltså inte särskilt bra på olika enheter.
Plattformen var också så pass osmidig att flera skolor anställde extra administratörer så att lärarna skulle slippa använda plattformen. Även föräldrarna till eleverna var frustrerade då de behövde använda något som inte fungerade.
Några föräldrar var så pass frustrerade att de skapade sin egen för att enklare kunna ta del av infon. Deras system, eller deras app som det är, visar samma info som stadens gigantiska plattform men på ett mycket mer användarvänligt sätt. Så pass mer användarvänligt att flera andra och även lärare hellre använder den än originalet.
Det kanske mest häpnadsväckande är att det endast tog 5 veckor från att de bestämt sig att bygga den till att lansera den. De fixade alltså en bättre lösning betydligt snabbare och ja betydligt billigare då den enda kostnaden var tiden de la på det.
Då är frågan hur de lyckades göra det här?
Jo med hjälp av ”öppna data och API:er”. Tidigare i höst behandlade lagtinget en lag som gäller just det här och är enligt mig en stor nyckel i Ålands digitalisering.
För dig som inte vet vad en API är så kan du tänka det som en tolk. En tolk som gör att t.ex. en app i min telefon kan prata med och enkelt hämta data från en databas. I det här fallet kunde de hämta data direkt från Stockholm stads server och presentera det på ett bättre sätt.
Det är ett väldigt inspirerande exempel på hur du kan använda data med API:er och varför vi på Åland ska göra så mycket data öppet och tillgängligt som bara möjligt. Det gör många andra länder omkring oss.
För att lyckas med digitaliseringen här på Åland måste vi börja tänka det mer som infrastrukturfrågor. Där bygger vi vägar men vi bygger inte bilarna.
I den digitala världen så är vägarna, data.
Bilarna–det är appar och hemsidor och ja bussarna, det kanske då är en större plattform.
I dagens läge försöker vi allt som oftast upphandla både bil, buss, lastbilar och tankstation på samma gång. Samtidigt som vi har en gropig och dåligt planerad väg.
Vi behöver ta ett steg tillbaka och lägga fokus på att bygga en stadig grund, en tydlig väg och den vägen innehåller till stor del data samt öppna data med API:er.
Sen kan vi, företag, skolelever och hela befolkningen börja fokusera på hur vi bäst använder den.
Crowdfunding Åland – En plattform för att förverkliga åländska idéer & projekt
Pengar för att förverkliga åländska idéer & projekt
Jag träffar ofta personer med många idéer – som skulle kunna förverkligas. Men de saknar pengar för att kunna dra igång det och är rädda för att ta lån eller blir nekade det.
Jag var själv i den sitsen då jag startade ÅlandsRabatten, turligt nog var jag ”dum” nog att satsa alla min besparingar och chansa på att det skulle funka. Men alla vågar inte, eller kan inte, göra så – eller har besparingar till att börja med.
Det är inte brist på idéer utan pengar – och det är just pengarna jag vill hjälpa till med eftersom jag tror Åland skulle gynnas av att flera idéer och projekt blir verklighet.
Därför tror jag en åländsk ’crowdfunding’-plattform med syftet att förvekliga åländska idéer och projekt skulle vara bra.
Crowdfunding är inget nytt för Åland. Nyligen samlade Islandshästföreningen in pengar till en ny bana via just crowdfunding.
Två andra exempel är då Ålands sjöfartsmuseum körde en crowdfunding för Pommers nya besöksupplevelse och när Amalias Limonadfabrik samlade in 110 000€ via crowdfunding.
En crowdfunding-plattform för Åland
Jag gillar crowdfunding-konceptet skarpt och har därför kollat upp möjligheterna att starta upp en hemsida där man kan samla alla åländska crowdfundingprojekt med tillhörande betalningslösning. En hemsida likt www.indiegogo.com eller www.kickstarter.com – fast för Åland.
Konceptet skulle vara enkelt.
Ett företag eller en förening startar en kampanj och bestämmer själv vilken summa och vad man får ifall man väljer att stödja projektet. T.ex. rabatt, reklam, special- utgåva/upplevelse, förhandsbokning eller ja vad du själv tror ’kunden’ vill ha för att stödja just ditt projekt.
Antingen sätter man ett slutdatum eller en summa pengar man behöver för att förverkliga idén. Om man väljer det sistnämnda så dras pengarna från den som väljer att stödja projektet endast om hela beloppet och projektet förvekligas – om inte så får man pengarna tillbaka. Det finns alltså ingen risk för den som väljer att stödja projektet.
Nästa steg
Jag har som sagt kollat upp möjligheterna för att starta en sida och det är fullt möjligt. Det är dock lite oklart vilken väg jag väljer då jag själv har brist på tid. Någon annan skulle kunna bygga det men då skulle jag troligtvis behöva betala X tusen euro ur egen ficka och lönsamheten är oklar(då det inte är målet).
Med det här inlägget vill jag väcka idén och göra den offentligt eftersom jag lärt mig att det är så man lyckas förverkliga något. Hör gärna av dig om du har tankar om idén eller tips för hur den kan förverkligas!
Hur du skriver och mailar snabbare
Tips för att skriva och maila snabbare: aText.
Till exempel om jag behöver skicka mitt kontonummer (som jag varje gång behöver kolla vad är och sedan kopiera) så kan jag istället bara skriva §bank, så blir det automatiskt mitt kontonummer. Var jag än skriver.
Ett annat exempel är ifall jag skriver ÅlandsRabatten med små bokstäver så blir det automatiskt skrivet med stort Å och R. Eller om jag skriver §t blir det 0401955044.
Du kan skapa vilket kortkommando som helst, från hela mail till enstaka ord.
Video som visar hur det funkar
Hur du bokar möten effektivare
Nästan dagligen bokar jag in olika möten med olika personer. Oftast via mail.
Den processen kan ibland vara rätt omständlig.
Man bollar fram och tillbaka med förslag på dag och tid. Under tiden kanske något av förslagen blir uppbokat av något annat. Efteråt behöver man skapa och skicka en Zoom/Teams-inbjudan. Det tar tid och energi för båda parter.
För att underlätta hela processen använder jag Calendly.
Istället för att skicka förslag så skickar du en länk där mottagaren enkelt kan se vilka dagar och tider som är tillgängliga och boka in den tid som passar bäst. En länk till videomötet skapas automatiskt och det läggs till i bådas kalender.
Så här kan det se ut:
En video som visar hur det fungerar
Lagtingsarbetet behöver ses över – främjar konflikt framför utveckling
Efter lite mer än ett år som ledamot i lagtinget har jag fått en djupare förståelse för hur vårt åländska samhället är uppbyggt och fungerar. Det är många saker som förvånat och imponerat. Men något som jag börjat ifrågasätta allt mer är det politiska systemet. Enligt mig är det mycket ineffektivt och hämmande för Ålands utveckling.
Låt mig konkretisera det genom att ta plenum som exempel – som utifrån ser ut att vara en stor del av jobbet som lagtingsledamot, men i verkligheten en rätt liten del. Åtminstone den minst produktiva delen.
Grundidén med plenum är bra. Regeringen presenterar lagförslag och budgetförslag som regeringspartierna tagit fram – alla partier får säga vad de tycker och lyfta för- och nackdelar. Oppositionens uppgift är att granska makten och lyfta alternativa förslag. Tillsammans jobbar man framåt, utbyter idéer och hittar de bästa lösningarna för Åland.
Ifall det skulle fungera så här skulle plenum kunna vara väldigt produktivt. Men åtminstone under min tid i salen har det varit motsatsen. Istället för att diskutera olika idéer och framtiden har jag lärt mig betydligt mer om vad olika partier och personer tidigare gjort för fel och tyckt, det refereras ofta tillbaka i tiden. Utöver det är det vanligt att folk lägger ord i mun på varandra, förvränger sanningen och skapar konflikter.
Tyvärr upplever jag att det bara är en liten del av debatterna som är sakliga och lösningsfokuserade.
Varför är det så här?
Jag tror grundproblemet är upplägget med regering och opposition. Några partier bildar en regering och är de som bestämmer och utformar lagförslag m.m.. Övriga partier blir då opposition. Ingen som ställer upp i lagtingsvalet vill nog hamna i opposition eftersom det innebär att man inte får ta del av all information och inte heller vara med i beslutsprocessen som de i regeringspartierna får. Oppositionspartierna vill då naturligtvis få fler röster i nästa val eller hoppas på att regeringen spricker.
Därför vill man dels själv få positiv synlighet men också negativ synlighet för de andra partierna.
Enligt min erfarenhet får man inte särskilt mycket synlighet då man är saklig, överens eller långsiktig. Så det uppmuntrar en till att vara det motsatta. Till på det är mediernas uppgift att granska makten, så man lyfter gärna misstag och påstådda anklagelser för att skapa en story. Detta är ingen kritik mot media eller våra journalister, de skriver det som skapar intresse och vi politiker ger dem det.
Man får alltså mest synlighet genom att vara emot regeringen och skapa konflikter och problem – vilket är rätt enkelt då man sitter i opposition för man behöver inte samarbeta eller hålla ihop en regering som de övriga. Det här i sin tur skapar en rädsla och ovilja från regeringshåll för att godkänna oppositionens motioner och att delge dem information. Förtroendet och samarbetet brister därför från båda håll, vilket späder på den hårda och osakliga tonen i debatten.
Kanske det är dessa offentliga konflikter som just är politik, men jag kan bara konstatera att det är mycket ineffektivt och hämmande för samhällsutvecklingen. Dagens debattklimat skrämmer även nya kandidater från att ställa upp. Därför anser jag att det är brådskande att vårt system ändras, vi har inte längre råd med dessa konflikter. Jag vet inte exakt hur det borde förändras men vill, med mitt inlägg, lyfta frågan – som även Roger Nordlund och Johan Ehn nyligen gjorde. Något måste göras och som ny ledamot ser jag tydliga problem med dagens oppositions- & regeringsupplägg.
Ålands ekonomi i balans – Låna eller inte låna?
Ett diagram som visar varför Åland har det tufft ekonomiskt (även utan corona):
1. Mellan 2015-2020 har kostnaderna ökat cirka 19%
2. Under samma period har skatteinkomsterna endast ökat cirka 14%
Kostnaderna har ökat mer än intäkterna. Som alla förstår håller det inte i längden.
Den enklaste lösningen är att helt enkelt ta bort vissa kostnader. Majoriteten av dem består dock av lön till personal. Arbetslösheten skulle alltså i så fall öka och det är inte särskilt optimalt i pandemitider. Ytterligare om vi tar bort eller sänker kostnaderna sänker det även vår välfärd och service, vilket ökar risken för utflyttning och minskar chansen för inflyttning.
Det är just det här dilemmat som är en orsak i varför vi hamnat här; vi försöker ha samma eller bättre servicenivå än våra grannländer─som alla finansierat sin välfärd med lån. Stora lån.
Ifall vi ska ha samma välfärd som idag måste vi antingen:
A) Ta lån
B) Öka våra inkomster
C) Effektivisera
Alternativ B och C är varken särskilt enkla, snabba eller inledningsvis billiga. Alternativet om att ta lån blir då nödvändigt. Lån är däremot inte hållbart i längden─så istället för att välja ett alternativ måste vi välja alla.
Just nu, mitt i en pandemi är det viktigt att se till att så många som möjligt är sysselsatta i form av arbete eller studier och att våra företag överlever. På så sätt är vi med i spelet när vardagen återgår till det normala.
Sedan måste vi här och nu göra satsningar som ger avkastning i framtiden─i form av billigare välfärd och mer intäkter. Bl.a. öka förutsättningarna för att utveckla företag. Jobba mer aktivt för att få hit fler personer och företag. Förenkla byråkratin så det inte bidrar med ytterligare offentliga tjänster samt tar tid och pengar av kommuner och det privata. På samma gång måste vi förenkla gamla arbetsprocesser och strukturer, troligtvis bäst genom digital transformering. Satsa på förebyggande insatser så att fler mår bättre och är i mindre behov av sjukvård.
Samtidigt lär vi behöva lägga ett utgiftstak för de kommande åren och när vi väl fått ekonomin i balans behöver vi börja bygga upp en buffert inför framtidens kriser, som troligen kommer snabbare än vi anar. Vi behöver också ställa oss frågan och kanske acceptera att vi inte kan konkurrera med våra grannländer inom vissa välfärdsområden och istället fokusera på några specifika.
För att ta oss ur pandemin och långsiktigt få Ålands ekonomi i balans ser det ut att vara ofrånkomligt att ta lån. Ifall vi väljer att skära ner samhället och spara in underskottet här och nu så kommer uppförsbacken därifrån vara betydligt längre än den idag.
En folkhälsostrategi för Åland
För tusentals år sen skapade jordbruket otroliga möjligheter för människan; vi kunde skapa samhällen, bygga hus, ha en säng och slippa leta efter mat. Samtidigt uppstod det dock nya utmaningar, som de tidigare jägare och samlare inte hade behövt tänka på. Åkermarken behövde nämligen ständigt tas hand om – vilket resulterade i långa slitsamma arbetsdagar, näringsfattig mat, brist på både vila och fritid. Studier av gamla skelett tyder på att övergången till jordbruket medförde en mängd olika åkommor.
Dagens teknikutveckling kan på många sätt faktiskt jämföras med jordbruksrevolutionen. En stor höjdpunkt i människans historia som utvecklat vårt samhälle enormt och gjort vardagen mer bekväm än innan.
Men likt veteåkrarna för 10 000 år sen styrs vår vardag nu istället av mobilen och datorn. Vilket medfört nya utmaningar för vår hälsa. Man kan nämligen se en ökning av bl.a. inaktivitet, stress, depression, utbrändhet och sömnproblem som går i linje med utvecklingen av internet och smartphones. Det är även många som pekar ut sociala medier som en av de främsta orsakerna till psykisk ohälsa.
Min slutsats är absolut inte att vi ska stänga internet, sluta hitta på nya saker och återgå till skogen. Jag är en stark förespråkare av digitalisering och innovationer. Men just när det kommer till folkhälsan måste vi tänka lite annorlunda.
Vi, liksom de första jordbrukarna, är nämligen skapta som jägare och samlare. Vår kropp och hjärna funkar detsamma nu som då. Vi hade inget bekvämt liv men vi var mycket fysiskt aktiva, vi var beroende av vår flock och familj, vi hade mycket tid för att tänka, vara i naturen, fantisera och sova. Det här föll sig naturligt för det var så vi överlevde. I dagens samhälle behöver vi varken röra på oss, ha nära relationer, ha tråkigt eller tänka. Vilket uppenbart har konsekvenser på vår hälsa.
Delar av våra förfäders livsstil kan troligtvis därför förebygga många av dagens hälsoproblem. Den stora frågan är dock hur vi ska få oss människor att frivilligt göra obekväma och ibland tråkiga saker?
Jag har tyvärr inget enkelt svar på den frågan men det är något vi behöver fokusera mer på och försöka se till att våra lösningar även fungerar i framtidens ─troligtvis mer bekväma─ vardag. Därför är Åland i behov av en folkhälsostrategi och jag är mycket nöjd över att den här Landskapsregeringen har som plan att utforma en sådan under 2021. Det är extra nödvändigt just nu då coronapandemin påverkar mångas hälsa både på kort och lång sikt – samtidigt som allt digitaliseras i raketfart.
Samhällskostnader fetma & psykisk ohälsa
Snubblade över samhällskostnader för fetma och psykisk ohälsa i Sverige:
Fetma uppskattades kosta 25 miljarder kronor år 2016 Om andelen vuxna med fetma fortsätter öka i samma takt kommer kostnaderna stiga upp till 42 miljarder kronor år 2030 Kostnader för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa var totalt 30,7 miljarder kronor år 2018
Om vi tar kostnaderna delat på befolkning och försöker räkna ut vad det kostar på Åland får vi följande siffror: Fetma runt 7,6 miljoner € per år och psykisk ohälsa 9,2 miljoner € per år.
Det går förstås inte att jämföra rakt av på det här sättet av men jag vågar gissa att vi åtminstone pratar om flera miljoner € även här på Åland. Min förhoppning är att vi kan ta fram såna här siffror i Folkhälsostrategin, som vi planerar att börja utforma nästa år. Det skulle vara viktigt för att på politisk nivå kunna argumentera samt prioritera rätt gällande förebyggande insatser – vilket jag tror att vi måste börja satsa mer på 