Möjligheter i varje motgång

En ”historia” som hjälper mig att se möjligheter och vara optimistisk i dagens situation… 🙂

Bonden och hans häst

– En bonde hade en häst. En dag rymde den och försvann.

– Hans grannar sa, ”Jag är så ledsen. Det här är så dåliga nyheter. Du måste vara så upprörd. ”

– Mannen sa bara, ”Vi får se.”

– Några dagar senare kom hans häst tillbaka med tjugo vilda hästar efter. Mannen och hans son samlade in alla och de hade nu 21 hästar.

– Hans grannar sa: ”Grattis! Det här är så goda nyheter. Du måste vara så glad! ”

– Mannen sa bara, ”Vi får se.”

– En av de vilda hästarna sparkade mannens enda son, som bröt båda sina ben.

– Hans grannar sa, ”Jag är så ledsen. Det här är så dåliga nyheter. Du måste vara så upprörd. ”

– Mannen sa bara, ”Vi får se.”

– Landet gick i krig, och varje arbetsför ung man utsågs till strid. Kriget var fruktansvärt och alla män dog, men bondens son skonades, eftersom hans trasiga ben hindrade honom från att dras in.

– Hans grannar sa: ”Grattis! Det här är så goda nyheter. Du måste vara så glad!”

– Mannen sa bara, ”Vi får se.”

——————————————————————–

Med allt ont så kommer något gott med sig. Sedan kan man svänga på det – allt handlar om hur du väljer att se på det.
Att försöka se möjligheter i varje motgång är nog det enda sättet för att ta oss igenom pandemin. Den tanken håller åtminstone mig motiverad! 🇦🇽

Digitalisering av Åland

Åland har en stark välfärd och det är en stor anledning till att människor vill flytta hit. Och vi har, som andra samhällen, byggt upp det genom olika lagar, förordningar, planer, strukturer, processer och arbetssätt för att kunna ge det till alla ålänningar.

Med allt det så kommer naturligtvis kostnader i alla dess former. Kostnader som de senaste åren skenat iväg och ökat med nästan en femtedel under bara några år, samtidigt som våra inkomster sackat efter och nu på grund av coronapandemin har det bromsats helt och till och med rullat bakåt.

Just nu är vårt mål att långsiktigt – förstås så snabbt som möjligt – få ekonomin i balans och samtidigt försöka behålla så mycket som möjligt av vår välfärd. Det är ingen enkel ekvation och det ser ut att vara ofrånkomligt att behöva minska eller ta bort en del.

Men det finns också mycket man kan ändra på – utan att det behöver bli sämre. I vissa fall kanske bättre. För att göra det måste vi vara innovativa och för att va det i offentlig sektor tror jag att digitalisering är det bästa verktyget.

Vi ligger tyvärr långt efter i digitaliseringsfrågan och saknar ännu många byggstenar. Det här, likt alla reformer, är inte någon quickfix och de stora vinsterna kommer synas först om något år men jag vet också att det finns många små vinster som kan göras rätt snabbt.
Det är därför ytterst viktigt att vi lägger i en högre växel i den här frågan, vilket landskapsregeringen gör i den här budgeten.

När vi pratar om digitalisering så verkar alla se på det på lite olika sätt. Jag tänkte försöka ge min syn som jag tror går rätt bra ihop med digitaliseringsministerns.
Till att börja är det inte tekniken i sig som är målet. Det handlar inte heller om att göra papper till PDF, nog för att också det är digitalisering. Men syftet är att effektivisera, att få mer utav mindre, att eliminera onödiga steg och att arbeta smartare, snabbare och smidigare. Istället för papper till PDF så ska vi göra så att man inte ens behöver fylla i varken papper eller PDF och att det inte heller är någon som behöver ta emot, läsa och behandla det.

Syftet är att förenkla vardagen för befolkningen, näringslivet och offentlig sektor och just det kan man i många fall göra med hjälp av digitala verktyg. Men för att det faktiskt ska förenkla – mätt i både tid och pengar behöver man, åtminstone tankemässigt, montera ner gamla strukturer för att sedan montera upp nya och effektivare. Ifall vi vill ha tydliga vinster från digitalisering så är det viktigaste att förändra – inte att förnya de nuvarande arbetssätten och strukturerna. Om vi gör det blir det oftast istället dyrare.

När man väl börjar arbeta så här så stöter man ofta på hinder som arbetskultur, lagar och ekonomistyrning. Det allra viktigaste är att få de som berörs med på tåget och arbeta fram lösningar tillsammans & tydligt kunna visa vilka vinster det finns och den större visionen.

När det kommer till det juridiska, så måste man också börja kunna ifrågasätta det och ställa frågan, hur skulle det funka om vi inte hade den här eller den här lagstiftningen? Skulle man kunna lösa det genom ett annat sätt? Kanske genom ett system – hur skulle det systemet då vara uppbyggt?

För år efter år har antalet lagar och krav bara ökat och byråkratin därefter. Desto krångligare och krångligare blir det – sen då man till på det ska digitalisera de komplexa och krångliga strukturerna så blir det svårt och dyrt.

Därför måste vi i digitaliseringsarbetet samtidigt ändra både strukturer och processer och kanske i vissa fall vår lagstiftning. Om vi ska lyckas arbeta på det här sättet måste vi först och främst bygga upp de interna resurserna och stärka kompetensen vilket man nu gör.

Den här frågan är väldigt viktig och enligt mig ett av de främsta sätten att effektivisera det offentliga Åland – och då man läser budgeten där digitalisering har ett stort fokus är det uppenbart att landskapsregeringen tycker likaså.

Bråkar man bara i lagtinget?

Bråkar man bara i lagtinget?

Om du läser tidningen så tror man det. Men det är en väldigt liten del av alla diskussioner som lyfts upp där.

Till att börja med är plenum faktiskt en rätt liten del av allt arbete man gör – de flesta diskussioner, beslut och arbetstimmar sker utanför plenum. Då är det i princip alltid positiva och sakliga debatter (+mycket skämt & skratt) 🙂

Men även i plenum är stor del av diskussionerna sakliga samt positiva och olika partier håller ofta med varandra. För att illustrera det snabbt visar jag här i filmen ett ’repliksskifte’ från igår mellan mig och Ingrid (som är i opposition vars jobb är att kritisera vårt arbete).

Med det här vill jag visa att det inte är så hemskt debattklimat som många (inklusive jag innan jag blev invald) tror.

Men tyvärr är det nästan alltid när personer är som minst överens – eller när någon uttalar sig kontroversiellt/populistiskt som tidningarna skriver om det. Vilket i sin tur även triggar igång såna debatter, för det är då man hamnar i tidningen.

Men svaret på min inledande fråga: Nej!

Att lägga ett pussel utan framsida – Coronaviruset

Som att lägga ett pussel utan veta hur framsidan ser ut’ beskrev vårt lantråd det arbetet som sker just nu.

Vi befinner oss minst sagt i en surrealistisk situation. Vad coronaviruset ger för följdeffekter är omöjligt att säga men de lär bli stora, inte minst gällande för våra företagare och ekonomin.

Det är inget lätt jobb att hitta en väg ut ur det här men det är många som gör sitt yttersta för att göra det. För varje dag som går blir jag alltmer imponerad över det engagemang, kunskap och sunda förnuft som finns bland oss ålänningar.

I landskapsregeringens korridorer sliter våra tjänstemän och ministrar nära inpå dygnet runt. Vår riksdagsledamot delade igår en bild på sina mosiga ögon efter en 17,5 timmars lång arbetsdag.

Företagare kämpar för att överleva och hitta sätt för att kunna ge lön till sig själv och sina anställda. Sjukvården ser till att ha god beredskap, lärare distansundervisar, föräldrar försöker kombinera det med jobb och många stödjer våra företag genom att köpa varor, mat och tjänster. Listan kan göras lång av personer och grupper som gör sitt bästa och sliter för att lösa vardagen och säkra framtiden.

Därav är jag säker på att vi kommer ta oss igenom det här även om det kommer va tufft.

Med allt sagt vill jag rikta en stor, STOR eloge till er alla som kämpar för att lösa pusslet!

Obemannad butik öppet 24/7 – Företagsidé

Det här är en idé jag funderat på länge och faktiskt varit rätt nära att dra igång men inte haft tiden för det. Därför hoppas jag på att någon annan vill se över det och kanske förverkliga det då det kan gynna landsbyggden och skärgården.

Idén

En obemannad matbutik som har öppet 24/7 eller åtminstone väldigt bra öppettider. Det finns matbutiker med bra öppettider men ju längre från Mariehamn/Jomala man kommer ju sämre öppettider är det.

Vilket inte är konstigt, kundunderlaget är allt mindre men personalkostnaderna är detsamma.

Nyckeln är alltså att inte behöva ha någon personal.

Hur ska det funka?

  1. Du kommer in i butiken genom att antingen låsa upp dörren genom bankkoder eller en app/ett nyckelkort
  2.  Du plockar de varor du vill ha och betalar via en självscanningskassa
  3. För att undvika stöld finns det flera övervakningskameror samt att du blir registrerad (via ditt personnummer) då du låser upp dörren
Jag hittade flera exempel på sådana butiker i Sverige.
 

Exempel på hur två obemannade butiker i Sverige funkar:

Exempel på en tidsvis obemannad butik ute i svenska skärgården:

Några artiklar:

Slutord

Filmerna och artiklarna talar mycket för sig själv så jag behöver nog inte utveckla det mer.

Eftersom det gynnar landsbygden och skärgården kan det finnas möjlighet till EU-bidrag, ska gräva lite i den saken framöver!

Ifall det är någon som tar idén vidare hjälper jag mer än gärna till där jag kan!

Samarbete – Tillsammans för Åland

Igår hade vi debatt om vårt regeringsprogram ”Tillsammans för Åland” som berättar vad vi ska göra de kommande fyra åren – som jag fått äran att vara med att ta fram.

Jag hade ett kort anförande om samordningar och samarbete. Se videon för hela.

Premiär i talarstolen

Idag vart det premiär i talarstolen och jag valde att ta upp en konkret åtgärd som kan förebygga fysisk och psykisk ohälsa.

Det jag sa var något i stil med:

”Fru talman och kära lagtingskollegor,

Det här är mitt första anförande och jag har valt att lyfta en konkret sak som kan ha stora förebyggande effekter i arbetet mot fysisk och psykisk ohälsa. Jag tror alla här inne kan instämma att ohälsan är ett stort problem i dagens samhälle. I budgetförslaget står det att motion på recept är tänkt att inledas 2020 och det är just det jag vill lyfta för det är en mycket bra idé, om det görs på rätt sätt.

Motion på recept finns redan i liten skala men jag hoppas det nu kan bli en del av vården. Till exempel om en patient med högt blodtryck går till läkaren kan läkaren då istället för medicin ge motion på recept. Det innebär att patienten får hjälp att bli mer fysisk aktiv. Det är anpassat efter bl.a. diagnos och livssituation. Det kan va allt från promenader, trädgårdsarbete till simning och gympass.

Därefter följs patienten upp och i många fall kan fysisk aktivitet ha samma effekt som medicin men då istället med positiva långsiktiga kringeffekter istället för eventuella biverkningar.

Fysisk aktivitet ger hälsovinster på lång sikt och minskar risken för 30-tal sjukdomar. Några exempel är stroke, typ 2-diabetes, demens och depression.

Det finns stort vetenskapligt stöd att den här modellen fungerar. Vi kan se goda effekter av det i vårt grannland Sverige där det funnits i många år. Där går det under namnet fysisk aktivitet på recept och förskrivs av vårdpersonal som läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter.

Motion på recept är på många sätt samhällsekonomiskt smart. Det är en kostnadseffektiv behandling som kan ges till alla åldrar. Det minskar vårdkostnader och sjukskrivningar. Som tidigare nämnt ger det individen hälsovinster på lång sikt och högre livskvalité.

Jag skulle gärna se att detta projekt men även fler förebyggande insatser får stort fokus och tillräckliga resurser för att utvecklas, för vi har mycket att vinna här. Tack.”

Första veckorna som ledamot

En liten uppdatering efter valdagen och de första veckorna som ledamot. 

Min ambition med den här hemsidan samt Facebooksidan är att fortsätta posta videos och inlägg där jag visar hur jag jobbar samt diskutera olika sakfrågor.