Kategori: Allmänt

Havsbaserad vindkraft – vad tycker jag?

Det är synd att den har blivit en valfråga och att vissa drar nytta på folks rädslor inför ett val. Det är nämligen alldeles för tidigt för att ta ställning till om det ska byggas något eller inte.

Jag förstår alla som är oroliga. Inte vill jag heller ha 100 tals blinkande lampor då jag sitter vid stugan och njuter av utsikten en sommarkväll eller vara omringad av vindmöllor då jag är ute och fiskar (eller för den delen ha ihjäl fiskarna då vi inte vet hur det påverkar miljön). Jag bor själv på norra Åland och har familjens stuga med norrhavet som utsikt och anser att Ålands natur är unik och något jag värderar högt. Vår natur har ingen prislapp!

MEN just nu är denna pågående utredning positiv för Åland. Vi finansierar det med EU-medel (inte skattepengar) och det har fått hit aktörer som skapat arbetsplatser och köper tjänster av åländska underleverantörer. Därför är jag positiv till att ta vara på möjligheten.

Då det kommer till själva vindmöllorna är det ännu mycket fakta som saknas och det är exakt vad som håller på att tas fram. Inget annat. Inga beslut är tagna.

Det här vet vi inte:

• Ifall det blir något alls av planerna
• Var vindmöllorna placeras
• Hur stora vindmöllorna blir
• Hur många vindmöllor det blir
• Ifall det kommer vara blinkande ljus eller annan teknisk lösning
• Hur det påverkar miljön
• Hur stora intäkter inklusive fastighetsskatter det hela kan ge

Det här vet vi däremot:

• Inga beslut har fattats av varken lagting, regering eller kommuner
• Det enda som bestämts är att utreda förutsättningarna
• Landskapets utredningsprojekt “Sunnanvind“ finansieras helt från EU. Inga åländska skattepengar har satsats i projektet.
• Offentliga Åland kommer inte vara med i bygget, endast arrendera ut vattnen och ta ut skatt och avgifter
• Ålands krav på miljökonsekvensbedömning är ett av de strängaste i världen
• Det planeras parallellt en park på finskt vatten, precis vid den åländska gränsen. Risken finns alltså att det istället byggs där och att vi får stå på stranden och eventuellt se dem men inte få något utav det.

Jag fick denna bild skickad till mig idag från stranden Oostende vid Belgiens kust (av en ålänning från Norra Åland). Till höger ska det finns nio vindkraftsparker. 23km från kusten och de närmsta möllorna är 180m höga med 164m rotordiamter https://www.belgianoffshoreplatform.be/en/projects/.

Så kan det tydligen se ut. Hur det blir på Åland är det INGEN som vet. Då vi vet det och mycket annat, det är då vi kan ta ställning.

Om jag blir omvald så ska jag försöka åka till ett ställe som kan jämföras med planerna här för att se det med egna ögon. Det är svårt att veta vad man faktiskt kan lita på – det snurrar en hel del fakebilder och videos på FB. Jag kan för den delen inte garantera att denna bild ger en korrekt uppfattning av verkligheten heller 🙂

Om någon har en fråga, ställ den gärna så ska jag försöka besvara den. Men bli inte besviken om jag inte kan svara, det är som sagt mycket man ännu inte vet – men håller på att ta reda på!

Hur vi får mer innovation och ökad tillväxt på Åland

Åland har många framgångsrika och innovativa företag, vilket gjort att vi idag har hög välfärd och låga skatter. Men utvecklingstakten och tillväxten har mattats av och ekonomin börjar bli utmanande. Vi måste göra insatser som ökar tillväxten och innovationstakten bland fler företag, så att vi kan fortsätta erbjuda världens bästa vardag!

Hur uppstår innovationer?

När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster – det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. T.ex. var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom, han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar efter 6000st försök!

Något annat som också verkar vara viktigt för att innovation ska ske är rätt människor på rätt plats i rätt tid. Det kan i första hand se ut som enbart tur, men i grund och botten handlar det om att ha ett stort nätverk. 

Experimentering, kunskap och nätverk kan alltså ses som tre huvudingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag.

Den som vill fördjupa sig i detta rekommenderar jag starkt ”How innovation works” av Matt Ridley.

Om vi konkretiserar vad det betyder så är det bl.a.

  • Enkel och icke begränsande lagstiftning
  • Enkla och ej tidskrävande processer/ansökningar
  • Tillgång till kapital
  • Kunskap och utbildning
  • Rådgivning
  • Mentorskap
  • Evenemang
  • Nätverksgrupper

Hur andra arbetar med detta – Gotland som exempel

De flesta regioner i Sverige och Finland jobbar på olika sätt för att öka innovationstakten men det allra vanligaste sättet är genom ett så kallat Innovationscenter som ofta har nära samarbete med akademin och näringslivet och utformar en s.k. Triple Helix som är en känd modell för innovation.

Jag har personligen varit i kontakt med flera olika och de som jag tror vi kan lära oss mest av är Gotland då de har ungefär samma förutsättningar som oss. De är även intresserade av ett samarbete.

Science Park Gotland ”Hjälper gotländska startups att förverkliga sina affärsidéer snabbt och smart.” och erbjuder ”Kunskap – Kapital – Kontor – Kontakter”.

De arbetar också med smarta upphandlingar som involverar privata och lokala aktörer som oftast ger en bättre skräddarsydd slutprodukt.

Struktur för att hämta hem EU- och pilotprojekt

Science Park Gotland har även en struktur för att ta dit och administrera EU-projekt samt pilotprojekt, oftast i nära samarbete med andra aktörer och företag.

Ett konkret exempel då det här hade varit bra att ha på Åland: Då jag var uppe i Skellefteå träffade vi VD:n för deras flygplats, de var i full planering av fraktleverans med drönare i samarbete med Northvolt. Han tyckte Åland, med vår skärgård och helikopterplattor, var ett ypperligt testområde för just drönare och vart ivrig på ett samarbete. Han visste vilka EU-pengar vi kunde använda för att starta ett gemensamt projekt och att de kunde sköta stor del av ansökan då de är vana med det. Han sa ”Ge mig kontaktuppgifter till den som har hand om sånt här på Åland så styr vi ihop det!”… Vi visste inte riktigt vem vi skulle ge som kontaktperson och då vi kom hem hörde vi runt men hittade ingen som kunde ta emot bollen och chansen rann till sist ur våra händer.

Åland har många delar men inte helheten

Ålands Näringsliv har mycket bra stöd och hjälp för företagare och Högskolan på Åland har potential att involvera studenter och företag i olika projekt. Men helhetsgreppet saknas och det finns också en stor lucka efter att Ålands Utvecklings AB inte längre finns.

Många innovationscenter jobbar utifrån att kunna hjälpa företag i olika skeden. Allt från idé till försäljning och internationalisering.

Ålands Innovationscenter

Likt andra regioner ser jag behov av ett så kallat innovationscenter även på Åland – det behöver nödvändigtvis inte vara en ytterligare aktör utan en ”spindel i nätet” som syr ihop helheten och ser till att delar som EU-projekt och riskkapital utvecklas och ge i uppdrag till t.ex. Ålands Näringsliv och Högskolan på Åland att hålla i delar som företagsinkubator och rådgivning.

Nedan är min egna ”skiss”. För att gå igenom allt i detalj krävs många ord till så jag sätter punkt och snackar istället gärna mer om detta ifall någon vill!

Möjlighet och utmaning om ett år: Ett 60-tal nyexaminerade grit:labare

Just nu har vi cirka 60 studerande vid grit:lab – studerande som lär sig programmering men framförallt problemlösning och att tänka innovativt. Det bubblar redan av entreprenörskap och företagsidéer där. Vår utmaning blir att få dem att stanna på Åland och att de inte söker sig till Sverige, Finland, Estland eller varför inte Gotland som alla erbjuder företagsinkubatorer med startkapital, inspirerande gemensamma kontorsplatser och starka nätverk.

Detta är något vi måste ta tag i NU!

Insändare: Mot en framgångsrik offentlig sektor

Förra veckan arrangerade Bärkafts nätverksgrupp för storföretag en givande tillställning om hållbar näringspolitik där partierna fick svara på olika frågor. Centern och undertecknad fick bland annat möjligheten att svara på följande fråga: ”Hur kan den offentliga sektorn på Åland bli en föregångare inom välmående, psykologisk trygghet och hälsa på arbetet och även samarbeta med näringsliv och tredje sektor när det kommer till ledarskapsfrågor?”

Det är en mycket bra och viktig fråga och varför jag vill dela den som en insändare. Det berör nämligen exakt alla andra frågor, för det är personal och människor som ser till att vi lyckas få något gjort. Här måste offentlig sektor bli bättre och se till att man jobbar på ett modernare sätt. Frågan innehåller begreppet ”psykologisk trygghet” och det är något vi ska sträva efter. Flera studier har visat att just det är en avgörande faktor för framgångsrika arbetsplatser. Psykologisk trygghet betyder att man har en kultur där man är bekväm med att uttrycka sina åsikter, ställa frågor, ge feedback, testa, experimentera och ibland misslyckas. Att allt sånt uppskattas och förväntas. 

Det handlar om att ha en kultur där man kan vara öppen och ärlig, känner att man är medansvarig och att man är med och påverkar med sina idéer. Då är det kul att gå på jobb och det är då positiva saker händer! 

En förändring börjar uppifrån och kräver ledarskap – ett ledarskap som måste börja hos oss politiker. Från politiskt håll behöver vi därför börja med att 1) prioritera verksamhetsutveckling, 2) stärka ledarskapet, 3) sätta upp tydliga målsättningar 4) och involvera samt ge stöd till de som vill vara med och förändra. Sistnämnda personer finns det gott av i offentlig sektor men risken är att de slutar, vilket skapar en ond spiral och till sist en psykologisk otrygg kultur. Då lyckas vi inte få mycket gjort. 

I detta arbete bör vi involvera personer från näringslivet eftersom vi har många framgångsrika ledare på Åland. Jag tror därför att en liknande modell som IFK Mariehamn hade för att skapa ett vinnarlag och ta hem både cup- och ligaguld 2015-2016 skulle passa även för offentlig sektor. Anders Ingves och Thomas Lundberg var ledande i det arbetet och har skrivit en bok om det. Väldigt kortfattat så gick det ut på att flera åländska företagsledare gav stöd och mentorskap. Man började med en kärngrupp av spelare och de mest förändringsvilliga. Gav dem stöd och byggde därifrån, som i sin tur gav ringeffekter och till sist en vinnande kultur och ett vinnande lag. Vi borde även vidareutveckla idén med Agile Island för att både främja ledarskap och organisationsutveckling. 

Nästa regeringsprogram måste innehålla visioner och målsättningar kring just det här så att vi tillsammans kan börja skapa förutsättningar för en mer hälsosam, modern och produktiv offentlig sektor! 

Gästledare i Nya Åland: Åland år 2025

Åland erbjuder en kombination av närhet till naturen, hög välfärd och trygghet – med andra ord livskvalitet. Det är vår starkaste konkurrensfördel och något vi måste bevara och satsa vidare på för att fortsättningsvis kunna erbjuda världens bästa vardag!

För att upprätthålla vår välfärd och skapa utrymme för utveckling måste vi prioritera tillväxt, effektivisering och attraktionskraft under den kommande mandatperioden. Om vi har makten år 2025, vilket är temat för denna ledare, kommer vi att prioritera just detta!

Entreprenörskap är nyckeln till utveckling. Lyckligtvis ligger det i ålänningarnas DNA vilket våra 2 900 företag kan bekräfta. Majoriteten av företagen är små och därför måste vi göra insatser för att få fler att växa. Grunden i detta är att skapa förutsättningar och enkel byråkrati.

Kommunikationer, både till havs och i luften, är vår främsta förutsättning och är ett måste för en ögrupp. Flygtrafiken behöver utvecklas och vi siktar på att ha infört trafikplikt mellan Mariehamn och Helsingfors före år 2025. Vi arbetar vidare med hybridflyg-projektet för att skapa en hållbar flygtrafik. Sjöfarten är vår samhällspelare och står inför klimatomställningen som vi måste hantera i nära samarbete. Vi behöver också prioritera satsningar inom turism och marknadsföring för att locka hit besökare året om.

Skattegränsen behövs men ställer till det för den landbaserade näringen och tillika näthandeln. Även om skattegränsen inte är vår behörighet behöver vi göra allt vi kan för att förenkla den. En viktig resurs är den nytillsatta representanten i Helsingfors, som knyter kontakter och tillika möjligheter att påverka, men fler resurser behövs.

För att höja näringspolitiken och arbeta mer proaktivt vill vi också starta upp ett innovationscenter som innehåller allt från idégenerering till riskkapital med syfte att främja samarbete, innovation och tillväxt. Samtidigt behöver vi bygga upp en struktur för att söka, administrera och ta hit EU-projekt och tillika kapital. Detta ska ske i nära samarbete med liknande center i Sverige och Finland och naturligtvis innefatta de åländska aktörer som redan jobbar med dessa frågor.

År 2025 vill vi också se att den havsbaserade vindkraftens planering är så långt framskriden att arrenden är auktionerade, vilket ger många ringeffekter i form av arbetsplatser och nya företag. Redan då kommer Åland att årligen få betydande arrendeinkomster och inom några år ge Åland ett nytt ekonomiskt ben att stå på.

Inom offentlig sektor måste vi modernisera för att förenkla och frigöra tid. Offentlig sektor bör alltid ha ett kundfokuserat perspektiv och betrakta varje lagstiftning, ansökan och process ur användarens synvinkel. Byråkrati går nämligen åt båda håll, det som är tidskrävande för medborgare och näringsliv är också tidskrävande för de tjänstemän som ska hantera den.

Syftet är inte att göra nedskärningar. Det löser inte något på lång sikt, eftersom flera sektorer lider av resursbrist, utan att skapa utrymme för utveckling. I detta arbete spelar digitaliseringen en avgörande roll och något vi måste satsa mer på och öka kunskapen om, samt bygga upp en gemensam it-infrastruktur.

Avslutningsvis vill jag nämna två viktiga områden; hälsa och utbildning. Dessa områden ska ha ständig prioritet.

Gällande hälsa måste vi tänka långsiktigt och förebyggande. Vi vill bland annat öka tillgången till fritidsaktiviteter efter skoldagen och att fler är aktiva.

På utbildningsområdet är grit:lab en lyckad satsning och något vi vill se att fortsätter och även se ifall liknande koncept fungerar i andra utbildningar. År 2025 har vi förverkligat det pågående utredningsprojektet ”Gymnasium för alla” och fångar bättre upp och hjälper hemmasittande ungdomar.

Det finns mycket att göra, och vi behöver ett enat Åland där vi arbetar långsiktigt, baserar våra beslut på fakta och fokuserar på utveckling. Det är något vi kommer att bidra med!

Plej – en plattform som gör det enkelt att ha roligt tillsammans

Jag är med i en väldigt spännande ”start-up” som heter Plej.

Vårt mål är ”Att göra det enkelt att ha roligt tillsammans – och bidra till aktivitet, skratt och starkare relationer.”

Vi (jag + tre från Sverige) som är bakom spakarna älskar alla spel och lekar och anser att det är något av det bästa sätt att umgås tillsammans med andra. Det finns gott om sällskapsspel men något vi själva saknar är att kunna köra lekar och femkamp på ett enklare sätt. Idag måste du Googla runt och hittar egentligen inget mer än några blogginlägg, sedan då du väl håller i lekarna måste du läsa upp regler, hålla koll på poäng osv. Hela den processen vill vi göra enkel – så att det bara är att klicka igång och så har ni en femkamp och en rolig kväll framför er!

Därför börjar vi med lekar och femkamp, i framtiden kan det bli mer. Men målet med Plej är åtminstone alltid att göra det enkelt att ha roligt tillsammans.

Till en början kommer vi att skapa Sveriges största (och bästa) bibliotek fyllt av lekar och femkamper. Just nu har vi nära 200 lekar – sådana som passar festen eller med familjen. Allt från dryckeslekar, utomhuslekar, bäst i test lekar, musikquiz och annat. Kolla gärna in sidan och ge feedback då vi just nu håller på och bygger upp den!

Kan offentliga Åland fixa färjetrafik själva (och slopa skattegränsen)?

Under julen hade jag en del intressanta diskussioner om det här till följd av Rosellas försäljning.

Det korta svaret på frågan är nej ❌

För att få en fingervisning kan vi jämföra med trafiken till Gotland. Svenska staten betalar årligen 498 miljoner kronor för den.

Hur mycket är då 49 miljoner € för Ålands del?

Om vi jämför med våra skatteintäkter (300miljoner) så är det 16%. Vi skulle behöva öka skatten REJÄLT alternativt skära ner på något annat. Exempelvis så är 49 miljoner mer än den årliga kostnaden för dessa myndigheter tillsammans: Polismyndigheten, Ålands Gymnasium, ÅMHM, Högskolan, Folkis, Musikinstitutet, AMS, Fordonsmyndigheten, Sjösäkerhetscentrum och ÅSUB.

Det är också värt att tillägga att biljettpriser till Gotland är betydligt högre än vad vi är vana med. En personbiljett t/r ligger just nu runt 1000kr och med bil runt 2000kr. Fraktkostnader av varor skulle förstås också öka. Det här skulle sänka Ålands attraktionskraft rejält.

Om vi skulle slopa skattegränsen helt och hållet skulle även största delen av trafiken till Finland och Tallin försvinna. Så det är inte bara en kostnad på 49 miljoner per år vi pratar om utan MYCKET mer ifall vi skulle vilja sköta dagens trafikmöjligheter själva.

Jag skulle inte heller vilja blanda in politik i detta. Se bara hur dåligt det går för skärgårdstrafiken, som är småsummor i jämförelse med det här.

Därför ska eller kan inte offentliga Åland blanda sig i detta särskilt mycket mer än att vara tydliga med att vi inte vill slopa skattegränsen så att branschen känner sig säker på att våga göra investeringar inför framtiden, inte minst klimatvänliga sådana. Vi ska också försöka skapa förutsättningar för branschen. Bl.a. genom farledsavgifter, pandemistöd och nu senast ansökt om undantag gällande utsläppsrätter – som ger branschen några extra år för att ställa om (eftersom tekniken inte finns i dagens läge)

Bilden är från Sjöfartens dag förra året 🙂

Vi måste effektivisera och modernisera Landskapsregeringen

Varför göra det?

Förstås för att stävja kostnadsutvecklingen och skapa enklare processer som gynnar befolkning och näringsliv.

Men det mest akuta är att göra Landskapsregeringen mer attraktivt som arbetsplats och att få mer saker gjorda. Det är flera offentligt anställda som berättat att stor del av deras arbetstid går åt till administration m.m. och att de inte känner sig produktiva. Arbetsbelastningen är också ofta hög p.g.a. att mycket går långsamt. Många (framförallt unga) prioriterar moderna arbetssätt då de väljer arbetsplats och idag är det svårt att tillsätta en hel del tjänster och flera byter jobb. Personalen är nyckeln till att kunna göra något så det är kritiskt att vi ändrar på detta.

Hur göra det?

Inledningsvis behöver vi kartlägga dagens arbetsprocesser och ta fram relevanta nyckeltal, för att sen sätta upp konkreta mål och jobba mot dom. I processen kommer arbetssätt och kultur behöva ändras.

Vem ska göra det?

Eftersom det handlar lika mycket om arbetsprocesser som arbetskultur måste ansvaret ligga så högt upp som möjligt. Idag är t.ex. de högsta cheferna främst sakkunniga och det dom också jobbar med. I lagen om deras arbetsuppgifter(ja det beskrivs i en lag) nämns ingenting om verksamhetsutveckling. Det måste vi ändra på.

Och vi politiker bär ansvaret för att skapa de förutsättningarna.

Här höll jag ett anförande om ovanstående: https://www.facebook.com/jesperlagting/videos/3196676517215656

Varför vi har energikris och vad vi kan göra på Åland

Ett försök till att förklara det så kortfattat och förenklat som möjligt:

  • Åland ingår i en elmarknad tillsammans med många länder där man importerar och exporterar el mellan varandra. Åland köper och säljer till Sverige
  • Under de senaste åren har många länder lagt ner kol- och kärnkraftverk med målet att ha mer förnyelsebar energi. Då det ännu inte finns tillräckligt av det och produceras efter väder har man istället importerat gas från Ryssland – som varit stabilt, billigt och haft lågt CO2-utsläpp
  • I samband med kriget i Ukraina så begränsades importen av rysk gas
  • Samtidigt har några olyckliga tillfälligheter inträffat som att  ex. kärnkraftverk i Frankrike och Sverige krånglat vilket minskar det totala utbudet av energi för marknaden och då även priset på Åland

Summa summarum är utbudet av energi för lågt och då blir priserna höga. 

Tyvärr är det här svårt att fixa snabbt. Det tar många år att bygga ny storskalig elproduktion, framförallt kärnkraftverk.

Kortsiktigt för vad vi kan göra på Åland är i huvudsak att försöka effektivisera och minska vår användning. Våra egna elbolag säljer just nu till förlust så det är bra även för dem. Därför är det bra att man nu till hösten kommer erbjuda oberoende energirådgivning hos Ålands energimyndighet. På längre sikt se till att ny elproduktion förverkligas – t.ex. sol- och vindparker här på Åland.

2021 – hur gick det?

Idag behandlade vi landskapets årsredovisning för 2021, ett 239 sidigt dokument som berättar i både text och siffror hur 2021 gick med fokus på ekonomin.

Jag höll gruppanförande för Centern och här är ungefär vad jag sa:

Då jag satt hemma och planerade det här anförande och tänkte tillbaka till 2021 så inser jag att man glömmer snabbt hur det egentligen var för ett år sen. På pappret och sista raden i årsredovisningen så har vi ett bokslut i princip i balans och ett bra år. Men bakom siffrorna ligger det otroligt mycket arbete och hårt slit… på alla nivåer. 

2021 var det år covid-19 kom till Åland på riktigt och många tillhörande konsekvenser. För många personer var 2021 det tuffaste året någonsin.

  • Nu i efterhand kan man konstatera att ålänningarna och landskapsregeringen gjort ett riktigt bra jobb och lyckades hålla en bra balans mellan smittspridning och begränsningar i vardagen och näringslivet samtidigt som man gjorde många viktiga stödinsatser.
  • Idag kan vi se en bra återhämtning, bl.a. kom precis nyheten att Åland har lägst arbetslöshet i hela Finland. 

Inledningsvis vill jag och Centerns lagtingsgrupp rikta ett stort tack till alla som kämpat och bidragit till att få Åland och vardagen att fungera under pandemin och även nu efter den – ifall man vågar säga så.

Till årsredovisningen i sig. 

Först av allt vill jag fortsätta ge lite beröm och då gällande den fortsatta utveckling gällande utformning och nyckeltal i årsredovisningen. Att mäta är att veta och ju mer siffror vi har i pedagogiskt format, desto bättre beslut kan vi ta.

Under sommaren så tog jag mig nöjet att sammanställa alla årsredovisningar för de senaste åren för att se utvecklingen och för att tydligare se var kostnaderna finns och förhoppningsvis kunna göra några kloka slutsatser inför framtiden.

  • Som de flesta vet har våra kostnader ökat rätt kraftigt de senaste åren, det pratar vi rätt mycket om här i salen. 
  • Men våra inkomster har faktiskt ökat mycket dom med. 
  • Det nya skattesystemet ser dessutom ut att bidra med ännu mer skatteinkomster. 
  • Däremot har vi de senaste två åren sett att vår ekonomi är skör och att vi måste se över både kostnader och intäkter ifall det ska vara långsiktigt hållbart.

Om vi börjar med kostnader och ser hur det utvecklats under pandemin och jämför med vårt senaste “normalår” 2019 så är det framförallt löner och personalkostnader som ökat då vi pratar om verksamhetskostnaderna. Allt annat är svårt att jämföra med två pandemiår.

  • Verksamhetskostnaderna har ökat med nära 9 miljoner där personalkostnader står för 8 miljoner. 
  • Nytt för den här mandatperioden är redovisningen över årsverken, alltså heltidslöner man betalar lön för kan man väl säga, och i år finns det även för ÅHS så vill jag lyfta det för 2021 och jämföra dem lite. Ifall man slår ihop alla årsverken för våra myndigheter och förvaltningen så kan man se att ÅHS, ensamma, står för 53% av alla årsverken – totalt 918 under 2021. På andra plats har vi Ålands gymnasium med 212 till följd av Ålands polismyndighet med 97. 
  • Det är också hos dom här 3 – alltså ÅHS, Gymnasiet och Polismyndigheten som kostnaderna ökat mest hos de senaste 2 åren. Det är alltså vård, utbildning och polis som huvudsak ökat i kostnad sedan 2019. Då förstår man att det är svårt att spara, speciellt under en pandemi.

Med det i åtanke tycker jag landskapsregeringen gjort ett mycket bra jobb med att få ett bokslut i balans och samtidigt både undvika lån och öka landskapets likviditet för 2021 – som nog var ett tuffare år än vad alla kan minnas. Man glömmer som sagt snabbt. 

Men man ska inte sticka under stolen att kostnadsutvecklingen är svårkontrollerad och faktiskt inte hållbar. Därför blir det intressant att se vad Finansministerns parlamentariska ekonomi-grupp kommit fram till vad gäller kostnadstak och annat. 

Förutom våra kostnader behöver vi fokusera mer på intäkterna och hur vi också i redovisningssammanhang kan bidra med det. Vi pratar väldigt lite om hur vi ska öka våra inkomster och det är mer relevant än någonsin nu då vi bytt skattesystem som är direkt baserat på våra egna skatteinkomster och befolkning. Ett förslag inför framtida redovisningar är att man skulle redovisa hur mycket av de köpta tjänsterna och material och upphandlingar som gått till åländska företag och andra icke-åländska företag. Det skulle vara väldigt intressant att få en sammanställning över det. Centern vill lyfta vikten om att offentlig sektor bör prioritera vårt egna näringsliv så mycket som möjligt.

För att inte stå här alltför länge tänkte jag börja avsluta och bara säga att effektivitetsrevisionen är väldigt kärnfull och glädjande att landskapsregeringen planerar flera åtgärder enligt revisionens rekommendationer. Det är flera rekommendationer som kan leda till effektiviseringar. Sådana som vi behöver. Så jag nöjer mig så och att jag ser fram emot en konstruktiv och viktig höst här i salen. 

Framtidens utbildning & utbildningsbehov

I fredags (13.05.22)  var jag på ett riktigt intressant seminarium om framtidens utbildning och utbildningsbehov.

Några anteckningar:

➖ 50% av dagens grundskoleelever kommer jobba med ett yrke som ännu inte finns. Det är med andra ord ganska onödigt att fundera på vad man i detalj behöver lära sig. Det viktigaste är att lära sig att lära sig och anpassa sig till nya saker
➖ Självledarskap och förändringskompetens är det viktigaste att lära sig
➖I framtiden kommer arbetsplatser inte ha hierarkier med chefer och mellanchefer utan ha olika team där man i vissa fall tar in ledarskap i form av en service
➖ Folk kommer inte vilja ha en 100% fast tjänst utan vill hellre hålla på med många olika saker och jobba flexibelt
➖ Idag tar man in info under skoltid och gör läxor hemma var för sig. Man borde vända på steken och låta elever ta in info hemma var för sig i sin takt på sitt sätt och lägga fokus på att tiden i skolan innehåller mer gemensamma praktiska arbetsuppgifter
➖ Gymnasiet borde kanske vara 4 år och inte bara innehålla utbildning utan även jobb – då lär man sig bäst och även lär sig vad man vill studera vidare till
➖ Du borde kunna få examen och godkända kurser utan att gått en utbildning, vi måste se över hur vi bättre kan validera kurser på högskolenivå
➖ Finland är bäst i världen i kunnande och deltagande i utbildning men halkar efter i dagens samhälle där utbildning inte längre handlar lika mycket om att lägga saker på minnet
➖ Vi kommer (och redan gör) automatisera allt manuellt så att människor kan lägga mer tid på att tänka och fantisera, det som gör oss människor unika. Vi vuxna måste börja fantisera mer
➖ Det vi digitaliserat nu i samband med corona är bara en droppe i havet om vad som är på kommande
➖ Många av Ålands största branscher med många anställda (transport, bokföring, finans, logistik) digitaliseras och automatiseras redan nu
➖ Optimism är förutsättningen för en lyckad förändring

OBS! De flesta anteckningarna är från framtidsspanaren Niko Herlin och detta är endast anteckningar. Jag är väl medveten om att många saker ovan inte fungerar väl i verkligheten för alla elever, speciellt inte på grundskolenivå.

Jesper Josefsson