Kategori: Allmänt

Plej – en plattform som gör det enkelt att ha roligt tillsammans

Jag är med i en väldigt spännande ”start-up” som heter Plej.

Vårt mål är ”Att göra det enkelt att ha roligt tillsammans – och bidra till aktivitet, skratt och starkare relationer.”

Vi (jag + tre från Sverige) som är bakom spakarna älskar alla spel och lekar och anser att det är något av det bästa sätt att umgås tillsammans med andra. Det finns gott om sällskapsspel men något vi själva saknar är att kunna köra lekar och femkamp på ett enklare sätt. Idag måste du Googla runt och hittar egentligen inget mer än några blogginlägg, sedan då du väl håller i lekarna måste du läsa upp regler, hålla koll på poäng osv. Hela den processen vill vi göra enkel – så att det bara är att klicka igång och så har ni en femkamp och en rolig kväll framför er!

Därför börjar vi med lekar och femkamp, i framtiden kan det bli mer. Men målet med Plej är åtminstone alltid att göra det enkelt att ha roligt tillsammans.

Till en början kommer vi att skapa Sveriges största (och bästa) bibliotek fyllt av lekar och femkamper. Just nu har vi nära 200 lekar – sådana som passar festen eller med familjen. Allt från dryckeslekar, utomhuslekar, bäst i test lekar, musikquiz och annat. Kolla gärna in sidan och ge feedback då vi just nu håller på och bygger upp den!

Kan offentliga Åland fixa färjetrafik själva (och slopa skattegränsen)?

Under julen hade jag en del intressanta diskussioner om det här till följd av Rosellas försäljning.

Det korta svaret på frågan är nej ❌

För att få en fingervisning kan vi jämföra med trafiken till Gotland. Svenska staten betalar årligen 498 miljoner kronor för den.

Hur mycket är då 49 miljoner € för Ålands del?

Om vi jämför med våra skatteintäkter (300miljoner) så är det 16%. Vi skulle behöva öka skatten REJÄLT alternativt skära ner på något annat. Exempelvis så är 49 miljoner mer än den årliga kostnaden för dessa myndigheter tillsammans: Polismyndigheten, Ålands Gymnasium, ÅMHM, Högskolan, Folkis, Musikinstitutet, AMS, Fordonsmyndigheten, Sjösäkerhetscentrum och ÅSUB.

Det är också värt att tillägga att biljettpriser till Gotland är betydligt högre än vad vi är vana med. En personbiljett t/r ligger just nu runt 1000kr och med bil runt 2000kr. Fraktkostnader av varor skulle förstås också öka. Det här skulle sänka Ålands attraktionskraft rejält.

Om vi skulle slopa skattegränsen helt och hållet skulle även största delen av trafiken till Finland och Tallin försvinna. Så det är inte bara en kostnad på 49 miljoner per år vi pratar om utan MYCKET mer ifall vi skulle vilja sköta dagens trafikmöjligheter själva.

Jag skulle inte heller vilja blanda in politik i detta. Se bara hur dåligt det går för skärgårdstrafiken, som är småsummor i jämförelse med det här.

Därför ska eller kan inte offentliga Åland blanda sig i detta särskilt mycket mer än att vara tydliga med att vi inte vill slopa skattegränsen så att branschen känner sig säker på att våga göra investeringar inför framtiden, inte minst klimatvänliga sådana. Vi ska också försöka skapa förutsättningar för branschen. Bl.a. genom farledsavgifter, pandemistöd och nu senast ansökt om undantag gällande utsläppsrätter – som ger branschen några extra år för att ställa om (eftersom tekniken inte finns i dagens läge)

Bilden är från Sjöfartens dag förra året 🙂

Vi måste effektivisera och modernisera Landskapsregeringen

Varför göra det?

Förstås för att stävja kostnadsutvecklingen och skapa enklare processer som gynnar befolkning och näringsliv.

Men det mest akuta är att göra Landskapsregeringen mer attraktivt som arbetsplats och att få mer saker gjorda. Det är flera offentligt anställda som berättat att stor del av deras arbetstid går åt till administration m.m. och att de inte känner sig produktiva. Arbetsbelastningen är också ofta hög p.g.a. att mycket går långsamt. Många (framförallt unga) prioriterar moderna arbetssätt då de väljer arbetsplats och idag är det svårt att tillsätta en hel del tjänster och flera byter jobb. Personalen är nyckeln till att kunna göra något så det är kritiskt att vi ändrar på detta.

Hur göra det?

Inledningsvis behöver vi kartlägga dagens arbetsprocesser och ta fram relevanta nyckeltal, för att sen sätta upp konkreta mål och jobba mot dom. I processen kommer arbetssätt och kultur behöva ändras.

Vem ska göra det?

Eftersom det handlar lika mycket om arbetsprocesser som arbetskultur måste ansvaret ligga så högt upp som möjligt. Idag är t.ex. de högsta cheferna främst sakkunniga och det dom också jobbar med. I lagen om deras arbetsuppgifter(ja det beskrivs i en lag) nämns ingenting om verksamhetsutveckling. Det måste vi ändra på.

Och vi politiker bär ansvaret för att skapa de förutsättningarna.

Här höll jag ett anförande om ovanstående: https://www.facebook.com/jesperlagting/videos/3196676517215656

Varför vi har energikris och vad vi kan göra på Åland

Ett försök till att förklara det så kortfattat och förenklat som möjligt:

  • Åland ingår i en elmarknad tillsammans med många länder där man importerar och exporterar el mellan varandra. Åland köper och säljer till Sverige
  • Under de senaste åren har många länder lagt ner kol- och kärnkraftverk med målet att ha mer förnyelsebar energi. Då det ännu inte finns tillräckligt av det och produceras efter väder har man istället importerat gas från Ryssland – som varit stabilt, billigt och haft lågt CO2-utsläpp
  • I samband med kriget i Ukraina så begränsades importen av rysk gas
  • Samtidigt har några olyckliga tillfälligheter inträffat som att  ex. kärnkraftverk i Frankrike och Sverige krånglat vilket minskar det totala utbudet av energi för marknaden och då även priset på Åland

Summa summarum är utbudet av energi för lågt och då blir priserna höga. 

Tyvärr är det här svårt att fixa snabbt. Det tar många år att bygga ny storskalig elproduktion, framförallt kärnkraftverk.

Kortsiktigt för vad vi kan göra på Åland är i huvudsak att försöka effektivisera och minska vår användning. Våra egna elbolag säljer just nu till förlust så det är bra även för dem. Därför är det bra att man nu till hösten kommer erbjuda oberoende energirådgivning hos Ålands energimyndighet. På längre sikt se till att ny elproduktion förverkligas – t.ex. sol- och vindparker här på Åland.

2021 – hur gick det?

Idag behandlade vi landskapets årsredovisning för 2021, ett 239 sidigt dokument som berättar i både text och siffror hur 2021 gick med fokus på ekonomin.

Jag höll gruppanförande för Centern och här är ungefär vad jag sa:

Då jag satt hemma och planerade det här anförande och tänkte tillbaka till 2021 så inser jag att man glömmer snabbt hur det egentligen var för ett år sen. På pappret och sista raden i årsredovisningen så har vi ett bokslut i princip i balans och ett bra år. Men bakom siffrorna ligger det otroligt mycket arbete och hårt slit… på alla nivåer. 

2021 var det år covid-19 kom till Åland på riktigt och många tillhörande konsekvenser. För många personer var 2021 det tuffaste året någonsin.

  • Nu i efterhand kan man konstatera att ålänningarna och landskapsregeringen gjort ett riktigt bra jobb och lyckades hålla en bra balans mellan smittspridning och begränsningar i vardagen och näringslivet samtidigt som man gjorde många viktiga stödinsatser.
  • Idag kan vi se en bra återhämtning, bl.a. kom precis nyheten att Åland har lägst arbetslöshet i hela Finland. 

Inledningsvis vill jag och Centerns lagtingsgrupp rikta ett stort tack till alla som kämpat och bidragit till att få Åland och vardagen att fungera under pandemin och även nu efter den – ifall man vågar säga så.

Till årsredovisningen i sig. 

Först av allt vill jag fortsätta ge lite beröm och då gällande den fortsatta utveckling gällande utformning och nyckeltal i årsredovisningen. Att mäta är att veta och ju mer siffror vi har i pedagogiskt format, desto bättre beslut kan vi ta.

Under sommaren så tog jag mig nöjet att sammanställa alla årsredovisningar för de senaste åren för att se utvecklingen och för att tydligare se var kostnaderna finns och förhoppningsvis kunna göra några kloka slutsatser inför framtiden.

  • Som de flesta vet har våra kostnader ökat rätt kraftigt de senaste åren, det pratar vi rätt mycket om här i salen. 
  • Men våra inkomster har faktiskt ökat mycket dom med. 
  • Det nya skattesystemet ser dessutom ut att bidra med ännu mer skatteinkomster. 
  • Däremot har vi de senaste två åren sett att vår ekonomi är skör och att vi måste se över både kostnader och intäkter ifall det ska vara långsiktigt hållbart.

Om vi börjar med kostnader och ser hur det utvecklats under pandemin och jämför med vårt senaste “normalår” 2019 så är det framförallt löner och personalkostnader som ökat då vi pratar om verksamhetskostnaderna. Allt annat är svårt att jämföra med två pandemiår.

  • Verksamhetskostnaderna har ökat med nära 9 miljoner där personalkostnader står för 8 miljoner. 
  • Nytt för den här mandatperioden är redovisningen över årsverken, alltså heltidslöner man betalar lön för kan man väl säga, och i år finns det även för ÅHS så vill jag lyfta det för 2021 och jämföra dem lite. Ifall man slår ihop alla årsverken för våra myndigheter och förvaltningen så kan man se att ÅHS, ensamma, står för 53% av alla årsverken – totalt 918 under 2021. På andra plats har vi Ålands gymnasium med 212 till följd av Ålands polismyndighet med 97. 
  • Det är också hos dom här 3 – alltså ÅHS, Gymnasiet och Polismyndigheten som kostnaderna ökat mest hos de senaste 2 åren. Det är alltså vård, utbildning och polis som huvudsak ökat i kostnad sedan 2019. Då förstår man att det är svårt att spara, speciellt under en pandemi.

Med det i åtanke tycker jag landskapsregeringen gjort ett mycket bra jobb med att få ett bokslut i balans och samtidigt både undvika lån och öka landskapets likviditet för 2021 – som nog var ett tuffare år än vad alla kan minnas. Man glömmer som sagt snabbt. 

Men man ska inte sticka under stolen att kostnadsutvecklingen är svårkontrollerad och faktiskt inte hållbar. Därför blir det intressant att se vad Finansministerns parlamentariska ekonomi-grupp kommit fram till vad gäller kostnadstak och annat. 

Förutom våra kostnader behöver vi fokusera mer på intäkterna och hur vi också i redovisningssammanhang kan bidra med det. Vi pratar väldigt lite om hur vi ska öka våra inkomster och det är mer relevant än någonsin nu då vi bytt skattesystem som är direkt baserat på våra egna skatteinkomster och befolkning. Ett förslag inför framtida redovisningar är att man skulle redovisa hur mycket av de köpta tjänsterna och material och upphandlingar som gått till åländska företag och andra icke-åländska företag. Det skulle vara väldigt intressant att få en sammanställning över det. Centern vill lyfta vikten om att offentlig sektor bör prioritera vårt egna näringsliv så mycket som möjligt.

För att inte stå här alltför länge tänkte jag börja avsluta och bara säga att effektivitetsrevisionen är väldigt kärnfull och glädjande att landskapsregeringen planerar flera åtgärder enligt revisionens rekommendationer. Det är flera rekommendationer som kan leda till effektiviseringar. Sådana som vi behöver. Så jag nöjer mig så och att jag ser fram emot en konstruktiv och viktig höst här i salen. 

Framtidens utbildning & utbildningsbehov

I fredags (13.05.22)  var jag på ett riktigt intressant seminarium om framtidens utbildning och utbildningsbehov.

Några anteckningar:

➖ 50% av dagens grundskoleelever kommer jobba med ett yrke som ännu inte finns. Det är med andra ord ganska onödigt att fundera på vad man i detalj behöver lära sig. Det viktigaste är att lära sig att lära sig och anpassa sig till nya saker
➖ Självledarskap och förändringskompetens är det viktigaste att lära sig
➖I framtiden kommer arbetsplatser inte ha hierarkier med chefer och mellanchefer utan ha olika team där man i vissa fall tar in ledarskap i form av en service
➖ Folk kommer inte vilja ha en 100% fast tjänst utan vill hellre hålla på med många olika saker och jobba flexibelt
➖ Idag tar man in info under skoltid och gör läxor hemma var för sig. Man borde vända på steken och låta elever ta in info hemma var för sig i sin takt på sitt sätt och lägga fokus på att tiden i skolan innehåller mer gemensamma praktiska arbetsuppgifter
➖ Gymnasiet borde kanske vara 4 år och inte bara innehålla utbildning utan även jobb – då lär man sig bäst och även lär sig vad man vill studera vidare till
➖ Du borde kunna få examen och godkända kurser utan att gått en utbildning, vi måste se över hur vi bättre kan validera kurser på högskolenivå
➖ Finland är bäst i världen i kunnande och deltagande i utbildning men halkar efter i dagens samhälle där utbildning inte längre handlar lika mycket om att lägga saker på minnet
➖ Vi kommer (och redan gör) automatisera allt manuellt så att människor kan lägga mer tid på att tänka och fantisera, det som gör oss människor unika. Vi vuxna måste börja fantisera mer
➖ Det vi digitaliserat nu i samband med corona är bara en droppe i havet om vad som är på kommande
➖ Många av Ålands största branscher med många anställda (transport, bokföring, finans, logistik) digitaliseras och automatiseras redan nu
➖ Optimism är förutsättningen för en lyckad förändring

OBS! De flesta anteckningarna är från framtidsspanaren Niko Herlin och detta är endast anteckningar. Jag är väl medveten om att många saker ovan inte fungerar väl i verkligheten för alla elever, speciellt inte på grundskolenivå.

Jesper Josefsson

Slopad inkomstgräns för studiestöd under 2022

På grund av coronapandemin har vissa branscher fått en tung arbetsbelastning och många är satta i karantän. Framförallt inom vård och omsorg.

För att underlätta detta tar vi nu temporärt bort inkomstgränsen för studiestöd så att studenter kan hoppa in och hjälpa och avlasta – utan att mista sitt studiestöd.

Vi håller även på att se över möjligheten att införa en  permanent slopning av inkomstgränsen. Förhoppningsvis kan den lagen komma på plats 2023.

I samband med behandlingen av den temporära lagen i lagtinget höll jag det här gruppanförandet för Centern:

Idag kan man som heltidsstuderande tjäna max 939€ per månad på sidan om sina studier. Ifall du tjänar mer så mister du ditt studiestöd.

Jag har pratat med flera studenter som tvingas tacka nej till jobb på grund av detta – även fast de kunnat och velat jobba extra och samtidigt klarat av sina studier.
Inkomstgränsen sätter käppar i hjulen för den driftige.

Vid anställningar väger även arbetserfarenhet allt tyngre och det är hård konkurrens för nyexaminerade. Då tycker jag och centerns lagtingsgrupp att vi ska ge chansen för våra åländska studerande att samla på sig så mycket arbetserfarenhet de kan och vill under sin studietid.

Nu har jag endast nämnt de som vill arbeta mer men det är finns också många som måste göra det för att gå runt – studiestödet räcker inte till. Om vi ser på dagens bostadspriser och till på det inflationen som nu gör sitt och gör allting dyrare förstår man att vissa kan få det tufft ekonomiskt.

Framförallt för vuxenstuderande som kanske har hunnit starta familj och tagit bostadslån kan det bli svårt att gå runt med dagens studiestöd. Att tjäna extra blir nödvändigt och då är det dumt att ha en bestämd gräns för vad de kan tjäna ifall de klarar av att jobba så mycket och samtidigt klara sina studier.

En slopning av inkomstgränsen lär dock bidra med en del kostnader, lagförslaget nämner en uppskattning på 300 000€. Med landskapets ekonomi i åtanke är det inte särskilt lockande att öka utgifterna ännu mer men det här är nödvändigt och väldigt bra läge att göra det. Coronapandemin har bidragit med brist på personal och tung arbetsbelastning, framförallt inom vård och omsorg – med detta lagförslag kan studerande nu hoppa in och arbeta och avlasta. Samtidigt som de själva tjänar pengar och då vore det dumt att straffa dem genom att dra in deras studiestöd.
Det här lagförslaget är endast temporärt och gäller under 2022 och en permanent slopning av inkomstgränsen är efterlängtad. Inför valet 2019 deltog jag i en debatt vid Högskolan där man bl.a. just diskuterade inkomstgränsen. Då tyckte i princip alla 8 partier att man borde slopa den eller åtminstone höja gränsen. Jag och Centern var och ännu är ett av partierna som tycker man borde slopa gränsen helt. Därav finns också målsättningen även med i vårt regeringsprogram.

Eftersom en slopning av inkomstgränsen förväntas bidra med en rätt stor ökning av landskapets kostnader blir det intressant att se det faktiska utfallet nu under 2022 och ta det med sig till då vi gör det faktiska lagförslaget som förhoppningsvis innehåller en bestående slopning av inkomstgränsen. Det “riktiga” lagförslaget så att säga som berör hela studiestödslagen vet jag att är på gång och varit det en längre tid. Jag har själv suttit i arbetsgruppen som sett över lagen.

Centerns lagtingsgrupp stöder det här temporära lagförslaget och ser även framemot det faktiska lagförslaget som förhoppningsvis även den kan innehålla en slopning av inkomstgränsen.

En moderniserad Näringsrätt – nu uppdaterar vi lagen

Under 2021 deltog jag i en s.k. referensgrupp som varit med och tagit fram ett nytt lagförslag för Näringsrätten på Åland. Ett lagförslag som både stärker näringslivet och tryggar det svenska språket. I samband med behandlingen i plenum höll jag Centerns gruppanförande:
(Du kan även titta på det här via). 

Bakgrund till att vi moderniserar näringsrätten
Under åren så har en modernisering av näringsrätten varit högt upp på – framförallt – näringslivets önskelista.

Grundtanken med näringsrätten är att trygga det åländska nationalitetsskyddet, med fokus på det svenska språket. Vilket de flesta ålänningar är måna om att trygga, och det är som tur inte den delen i sig som fått kritik utan framförallt den bestämmelse som styr företagens styrelsesammansättning, att ⅔ delar av styrelsemedlemmarna måste ha hembygdsrätt eller bott på Åland i minst 5 år.

Idag kan det svårt att hitta all kompetens, ofta nödvändig spetskompetens, till en bolagsstyrelse. Och att man alla gånger ska lyckas hitta det på lilla Åland är svårt – nog för att vi har förvånansvärt många personer med hög kompetens på Åland. Men speciellt svårt kan det vara för de företag som jobbar runt om i hela världen, vilket börjar bli rätt många. Ibland vill man också ha personer i en styrelse som inte känner varandra och kanske framförallt inte är släkt… Vilket kan bli klurigt här på Åland. Det här har lett till att flera åländska företag funderat på att flytta bolaget till ett annat land för att på så sätt kunna ha den styrelse man vill och behöver ha för att utvecklas och vara konkurrenskraftiga.

Lagen kan också skrämma bort nya företagsetableringar då det är ett extra hinder för att starta företag på Åland jämfört med t.ex. Sverige eller Finland och speciellt med tanke på att du behöver ge bort en majoritet av styrelseplatser till ålänningar och inte själv bestämma vem som styr ditt företag.

Då man läser nu gällande lag kan man få intryck att syftet just handlar om det här, att det är ett slags konkurrensskydd. Men huvudsyftet med lagen är som sagt att trygga nationalitetsskyddet och framförallt det svenska språket. Det i sin tur framkommer däremot otydligt. Bestämmelserna kring språket lämnar till på det en del frågetecken efter sig.

Summan av kardemumman är att nuvarande näringsrätt försvårar utvecklingen av existerande företag och skrämmer bort nya företag.

Varför har det inte ändrats tidigare?
Då kan man fråga sig varför lagen inte uppdaterats förrän nu och varför det funnits en del motvilja till att göra det. Först och främst tror jag de flesta var positiva till den på 90-talet då nuvarande lag trädde i kraft. Jag minns det tyvärr lite dåligt men jag vet åtminstone att världen såg väldigt annorlunda ut då jämfört med idag.
Man kan också diskutera ifall näringsrätten haft positiva effekter för Åland och näringslivets utveckling. Vi har ju nämligen en otrolig välfärd byggt av skattepengar av otroliga företag – fast vi haft en näringsrätt. Kan det ha varit en viktig byggsten av det Åland vi har idag? Jag vet inte, kanske, men vi vet att världen ändras och så måste också vi.

Men ändå främsta anledningen till att man varit försiktig till att ändra lagen är att den har en så kallad stand-still klausul vilket vi fick i samband med EU-inträdet. Det betyder att vi enbart kan lätta på lagen och aldrig göra den strängare. Ifall vi efterhand inser att ändringarna inte var de bästa och att vi t.ex. faktiskt vill ha ålänningar i alla företags styrelser så kan vi inte ångra oss. Gjort är gjort.

Av de anledningarna har det varit svårt att få ihop en kvalificerad majoritet här i lagtinget vilket krävs för att ändra lagen. Men nu ser det ut som vi har det, eftersom landskapsregeringen tagit fram ett rykande färskt lagförslag för näringsrätten.

Det nya förslaget
Jag har själv fått äran att delta i referensgruppen som behandlat lagförslaget och vill tacka för en bra behandling. Diskussionerna har varit öppna och lösningsorienterade över partigränserna och tjänstemännen har varit varit guldvärda som mejslat fram lagförslaget som nu ligger på våra bord. Det har nämligen inte varit en helt lätt lag att jobba med, med tanke på stand-still klausulen. Men jag och Centerns lagtingsgrupp är mycket nöjda med det resultatet och förslaget som nu ligger på bordet.

Lagförslaget lättar nämligen på kravet på styrelsemedlemmar. Istället för att ha ⅔ ändras det till att endast en enda person behöver ha hembygdsrätt eller bott på Åland i 5 år. Man har även tagit bort punkterna om att företagen måste använda lokala resurser samt att betydande förädling av varor och tjänster ska ske lokalt på Åland.

Överlag så blir det mer flexibelt och ökar förutsättningen för utveckling, för näringslivet.

Samtidigt lägger man fokus på lagens grundsyfte – språket – och rätten till att få service på svenska. Det är mycket bra att man redan i lagens första paragraf tydliggör att det här är syftet och följer upp med språkbestämmelserna. Man har även tydliggjort dom.

Till exempel att man som konsument har rätt att få service på svenska, att varor och dess information ska kunna tillhandahållas på svenska och att marknadsföring mot ålänningar ska finnas på svenska. Samtidigt tydliggör man att andra språk inte är förbjudna.

Lagförslaget både stärker näringslivet och samtidigt tryggar det svenska språket vilket är två saker som går helt i linje med Åländsk centerpolitik… Så Centerns lagtingsgrupp stöder förstås lagförslaget!

Centerns lagtingsgrupp vill även i sammanhanget lyfta behovet av att jobba med kommunikationen utåt för att välkomna hit fler. Det verkar finnas en uppfattning i våra närregioner att man varken får köpa hus eller starta företag på Åland, det är ibland det enda vissa vet om Åland. Den här missuppfattningen måste vi jobba bort då vi i själva fallet vill ha och behöver ökad inflyttning – både i form av personer och företag.

Vad är en kryptovaluta, blockchain och Bitcoin?

Vare sig du är intresserad eller inte har du säkert stött på begreppen kryptovalutor, blockchain och Bitcoin.

Under de senaste åren har kryptovalutor och framförallt Bitcoin blivit populärt. Det är flera kändisar (t.ex. Elon Musk, Serena Williams, Lionel Messi, Richard Branson, Snoop Dogg)  som investerar i det och vissa vill till och med ha sin lön i form av Bitcoin. Även företag och fondförvaltare har börjat investerat i kryptovalutor och det är flera länder som diskuterar att införa Bitcoin som en officiell valuta. El Salvador är ett land som faktiskt gjort det. 

Många tror att kryptovalutor kommer revolutionera internet och kanske även ekonomin. Det är inte helt enkelt att greppa och därför vill jag försöka förklara det på ett enkelt sätt – eftersom även jag tror det kan ha stor betydelse för framtiden.

Vad är kryptovalutor?

Kryptovalutor kan till viss del jämföras med vanliga valutor, som euro och kronor. Du använder det för att köpa något eller spara i.

Det som skiljer sig åt är främst två saker:

1. Kryptovalutor baseras på kryptografi (därav namnet) som möjliggör att man på ett säkert och anonymt sätt kan skicka meddelanden, i det här fallet transaktioner. 

2. Kryptovalutor baseras på blockchain-teknik.

De två sammantaget resulterar i att det inte behövs någon ”mellanhand” – det behövs ingen bank för att utföra säkra transaktioner.

Vad är blockchain (blockkedja)?

Vanliga valutor som euro och kronor går via en bank, som bokför och godkänner transaktionen. Vart, när och till vem du skickade pengarna.

Kryptovalutor däremot, går via en blockkedja – som gör samma sak som banken. Dina transaktioner bokförs och godkänns på blockkedjan.

En viktig aspekt är att blockkedjan är decentraliserad vilket betyder att allting är transparent och inte ägs av någon. Det ägs av alla som är uppkopplade till nätverket och datan är inte lagrad på en plats utan är fördelad. Alla har tillgång till en kopia över alla transaktioner och därför går det inte heller att ändra eller dölja något i efterhand. Blockkedjan fungerar även globalt, så en transaktion kostar lika mycket och är lika enkel att utföra oavsett vart eller till vem du skickar den.. 

Vad är Bitcoin?

Bitcoin är en av alla 1000+ kryptovalutor men det är troligtvis den som gemene man hört talas om. Förutom att den är störst ( 1 bitcoin var nyligen värd 61 000€) är det även den första kryptovalutan och funnits sedan 2009. 

Varför är Bitcoin den största?
Det enkla svaret är att folk värderar den högst. Det är fler som köper än säljer och därav har priset gått från 1€ till över 60 000€ på 10 år. 

Anledningen att det är fler som köper just Bitcoin över alla andra kryptovalutor är troligtvis för att den skiljer sig från mängden. 

Den största skillnaden är att det inte går att modifiera Bitcoin, inte ens skaparen – som ingen vet vem är dessutom. Det är förprogrammerat att det bara kan existera 21 miljoner bitcoins. Idag finns det cirka 19 miljoner. Nya bitcoins skapas via kraftfulla datorer och det är förprogrammerat att det blir svårare var fjärde år. I början kunde du skapa Bitcoin på hemmadatorn, idag behöver du en stor lokal full av datorer. Det är också troligtvis en anledning till att priset historiskt sett rusat var fjärde år.

Eftersom ingen kan ändra på konstruktionen eller antalet Bitcoins samt att utvinningen är förprogrammerad är det i teorin ett bra skydd mot inflation. Därav jämförs Bitcoin oftast med guld: ett sätt att förvara pengar och ett skydd mot inflation. Det är även många som tror Bitcoin kommer ersätta guld då de anser att det är mer decentraliserat, säkrare och smidigare.

Det är även många som köper och tror på Bitcoin av politiska skäl eftersom det är decentraliserat och öppet och inte kan styras av enskilda makthavare eller banker. Man tror att Bitcoins skapare motiverades av finanskrisen. 

De flesta andra kryptovalutor ägs av ett företag och används ofta till annat än vad Bitcoin används till. Därför ändrar de och uppdaterar valutan emellanåt. Bitcoin är därför inte den snabbaste kryptovalutan eller den med bäst teknik men många anser den som säkrast eftersom ingen kan ändra på det.

 

Jag kommer i ett annat inlägg skriva om NFTs och Web3. Som alltfler företag och investerare satsar på och hur det kan revolutionera internet.

Feynman-tekniken: Det bästa sättet att lära dig nya ämnen

Feynman-tekniken är en inlärningsmetod som jag ofta använder. Framförallt inom politiken där jag behöver sätta mig in i ämnen jag aldrig tidigare funderat på. 

Den utvecklades av Richard Feynam – som vann Nobelpriset för sitt arbete inom kvantelektrodynamik 1965.

Nobelpris + ordet “kvantelektrodynamik” tyder på att killen var smart. Han var inte bara det utan också skicklig på att förklara komplexa idéer, så att mannen på gatan förstod.

Han märkte att människor ofta använder komplexa ord och facktermer för att kamouflera sin brist på förståelse. Desto mer komplext något förklaras, desto lägre är oftast kunskapen – dra alltid åt dig öronen ifall någon använder ett svårt språk.

Tekniken tvingar dig att verkligen förstå ett givet ämne och innehåller fyra steg:

  1. Lägg grunden
  2. Förklara för en 12-åring
  3. Förfina & förenkla
  4. Organisera & granska

1. Lägg grunden

Vilket ämne vill du lära dig?

Skriv ner allt du kan om det på ett tomt papper.

Läs på om ämnet och lägg till allt nytt du lär dig.

2. Förklara för en 12-åring

Försök nu förklara det du antecknat för ett barn (metaforiskt).

Skriv om allt i ett enkelt språk.

3. Läs på & förenkla

Hur mycket tror du ett barn förstod av det du sa? När använde du facktermer? När blev det svårt att förklara?

Det här visar på bristerna i din förståelse om ämnet. 

Gå tillbaka till dina anteckningar och läs på mer om de delar du fastnade på. Upprepa tills du enkelt kan förklara allting.

4. Organisera, granska & förfina

Organisera texten och testkör den. Berätta om det för någon (min fru brukar behöva få utstå mina utkast). Vilka frågor ställde de? Vilka delar förstod de inte? 

Förfina de delarna tills hela din text är så enkel och förståelig som möjligt.

Det är enkelt att låta smart. Men svårt att kunna förklara något komplext på ett enkelt sätt – och det är vad människor vill ha.

If you can't explain it simply, you don't understand it well enough.

- Albert Einstein