Havsbaserad vindkraft – vad tycker jag?

Det är synd att den har blivit en valfråga och att vissa drar nytta på folks rädslor inför ett val. Det är nämligen alldeles för tidigt för att ta ställning till om det ska byggas något eller inte.

Jag förstår alla som är oroliga. Inte vill jag heller ha 100 tals blinkande lampor då jag sitter vid stugan och njuter av utsikten en sommarkväll eller vara omringad av vindmöllor då jag är ute och fiskar (eller för den delen ha ihjäl fiskarna då vi inte vet hur det påverkar miljön). Jag bor själv på norra Åland och har familjens stuga med norrhavet som utsikt och anser att Ålands natur är unik och något jag värderar högt. Vår natur har ingen prislapp!

MEN just nu är denna pågående utredning positiv för Åland. Vi finansierar det med EU-medel (inte skattepengar) och det har fått hit aktörer som skapat arbetsplatser och köper tjänster av åländska underleverantörer. Därför är jag positiv till att ta vara på möjligheten.

Då det kommer till själva vindmöllorna är det ännu mycket fakta som saknas och det är exakt vad som håller på att tas fram. Inget annat. Inga beslut är tagna.

Det här vet vi inte:

• Ifall det blir något alls av planerna
• Var vindmöllorna placeras
• Hur stora vindmöllorna blir
• Hur många vindmöllor det blir
• Ifall det kommer vara blinkande ljus eller annan teknisk lösning
• Hur det påverkar miljön
• Hur stora intäkter inklusive fastighetsskatter det hela kan ge

Det här vet vi däremot:

• Inga beslut har fattats av varken lagting, regering eller kommuner
• Det enda som bestämts är att utreda förutsättningarna
• Landskapets utredningsprojekt “Sunnanvind“ finansieras helt från EU. Inga åländska skattepengar har satsats i projektet.
• Offentliga Åland kommer inte vara med i bygget, endast arrendera ut vattnen och ta ut skatt och avgifter
• Ålands krav på miljökonsekvensbedömning är ett av de strängaste i världen
• Det planeras parallellt en park på finskt vatten, precis vid den åländska gränsen. Risken finns alltså att det istället byggs där och att vi får stå på stranden och eventuellt se dem men inte få något utav det.

Jag fick denna bild skickad till mig idag från stranden Oostende vid Belgiens kust (av en ålänning från Norra Åland). Till höger ska det finns nio vindkraftsparker. 23km från kusten och de närmsta möllorna är 180m höga med 164m rotordiamter https://www.belgianoffshoreplatform.be/en/projects/.

Så kan det tydligen se ut. Hur det blir på Åland är det INGEN som vet. Då vi vet det och mycket annat, det är då vi kan ta ställning.

Om jag blir omvald så ska jag försöka åka till ett ställe som kan jämföras med planerna här för att se det med egna ögon. Det är svårt att veta vad man faktiskt kan lita på – det snurrar en hel del fakebilder och videos på FB. Jag kan för den delen inte garantera att denna bild ger en korrekt uppfattning av verkligheten heller

Om någon har en fråga, ställ den gärna så ska jag försöka besvara den. Men bli inte besviken om jag inte kan svara, det är som sagt mycket man ännu inte vet – men håller på att ta reda på!

Plej – en plattform som gör det enkelt att ha roligt tillsammans

Jag är med i en väldigt spännande ”start-up” som heter Plej.

Vårt mål är ”Att göra det enkelt att ha roligt tillsammans – och bidra till aktivitet, skratt och starkare relationer.”

Vi (jag + tre från Sverige) som är bakom spakarna älskar alla spel och lekar och anser att det är något av det bästa sätt att umgås tillsammans med andra. Det finns gott om sällskapsspel men något vi själva saknar är att kunna köra lekar och femkamp på ett enklare sätt. Idag måste du Googla runt och hittar egentligen inget mer än några blogginlägg, sedan då du väl håller i lekarna måste du läsa upp regler, hålla koll på poäng osv. Hela den processen vill vi göra enkel – så att det bara är att klicka igång och så har ni en femkamp och en rolig kväll framför er!

Därför börjar vi med lekar och femkamp, i framtiden kan det bli mer. Men målet med Plej är åtminstone alltid att göra det enkelt att ha roligt tillsammans.

Till en början kommer vi att skapa Sveriges största (och bästa) bibliotek fyllt av lekar och femkamper. Just nu har vi nära 200 lekar – sådana som passar festen eller med familjen. Allt från dryckeslekar, utomhuslekar, bäst i test lekar, musikquiz och annat. Kolla gärna in sidan och ge feedback då vi just nu håller på och bygger upp den!

Kan offentliga Åland fixa färjetrafik själva (och slopa skattegränsen)?

Under julen hade jag en del intressanta diskussioner om det här till följd av Rosellas försäljning.

Det korta svaret på frågan är nej

För att få en fingervisning kan vi jämföra med trafiken till Gotland. Svenska staten betalar årligen 498 miljoner kronor för den.

Hur mycket är då 49 miljoner € för Ålands del?

Om vi jämför med våra skatteintäkter (300miljoner) så är det 16%. Vi skulle behöva öka skatten REJÄLT alternativt skära ner på något annat. Exempelvis så är 49 miljoner mer än den årliga kostnaden för dessa myndigheter tillsammans: Polismyndigheten, Ålands Gymnasium, ÅMHM, Högskolan, Folkis, Musikinstitutet, AMS, Fordonsmyndigheten, Sjösäkerhetscentrum och ÅSUB.

Det är också värt att tillägga att biljettpriser till Gotland är betydligt högre än vad vi är vana med. En personbiljett t/r ligger just nu runt 1000kr och med bil runt 2000kr. Fraktkostnader av varor skulle förstås också öka. Det här skulle sänka Ålands attraktionskraft rejält.

Om vi skulle slopa skattegränsen helt och hållet skulle även största delen av trafiken till Finland och Tallin försvinna. Så det är inte bara en kostnad på 49 miljoner per år vi pratar om utan MYCKET mer ifall vi skulle vilja sköta dagens trafikmöjligheter själva.

Jag skulle inte heller vilja blanda in politik i detta. Se bara hur dåligt det går för skärgårdstrafiken, som är småsummor i jämförelse med det här.

Därför ska eller kan inte offentliga Åland blanda sig i detta särskilt mycket mer än att vara tydliga med att vi inte vill slopa skattegränsen så att branschen känner sig säker på att våga göra investeringar inför framtiden, inte minst klimatvänliga sådana. Vi ska också försöka skapa förutsättningar för branschen. Bl.a. genom farledsavgifter, pandemistöd och nu senast ansökt om undantag gällande utsläppsrätter – som ger branschen några extra år för att ställa om (eftersom tekniken inte finns i dagens läge)

Bilden är från Sjöfartens dag förra året

2021 – hur gick det?

Idag behandlade vi landskapets årsredovisning för 2021, ett 239 sidigt dokument som berättar i både text och siffror hur 2021 gick med fokus på ekonomin.

Jag höll gruppanförande för Centern och här är ungefär vad jag sa:

Då jag satt hemma och planerade det här anförande och tänkte tillbaka till 2021 så inser jag att man glömmer snabbt hur det egentligen var för ett år sen. På pappret och sista raden i årsredovisningen så har vi ett bokslut i princip i balans och ett bra år. Men bakom siffrorna ligger det otroligt mycket arbete och hårt slit… på alla nivåer. 

2021 var det år covid-19 kom till Åland på riktigt och många tillhörande konsekvenser. För många personer var 2021 det tuffaste året någonsin.

• Nu i efterhand kan man konstatera att ålänningarna och landskapsregeringen gjort ett riktigt bra jobb och lyckades hålla en bra balans mellan smittspridning och begränsningar i vardagen och näringslivet samtidigt som man gjorde många viktiga stödinsatser.
• Idag kan vi se en bra återhämtning, bl.a. kom precis nyheten att Åland har lägst arbetslöshet i hela Finland. 

Inledningsvis vill jag och Centerns lagtingsgrupp rikta ett stort tack till alla som kämpat och bidragit till att få Åland och vardagen att fungera under pandemin och även nu efter den – ifall man vågar säga så.

Till årsredovisningen i sig. 

Först av allt vill jag fortsätta ge lite beröm och då gällande den fortsatta utveckling gällande utformning och nyckeltal i årsredovisningen. Att mäta är att veta och ju mer siffror vi har i pedagogiskt format, desto bättre beslut kan vi ta.

Under sommaren så tog jag mig nöjet att sammanställa alla årsredovisningar för de senaste åren för att se utvecklingen och för att tydligare se var kostnaderna finns och förhoppningsvis kunna göra några kloka slutsatser inför framtiden.

• Som de flesta vet har våra kostnader ökat rätt kraftigt de senaste åren, det pratar vi rätt mycket om här i salen. 
• Men våra inkomster har faktiskt ökat mycket dom med. 
• Det nya skattesystemet ser dessutom ut att bidra med ännu mer skatteinkomster. 
• Däremot har vi de senaste två åren sett att vår ekonomi är skör och att vi måste se över både kostnader och intäkter ifall det ska vara långsiktigt hållbart.

Om vi börjar med kostnader och ser hur det utvecklats under pandemin och jämför med vårt senaste “normalår” 2019 så är det framförallt löner och personalkostnader som ökat då vi pratar om verksamhetskostnaderna. Allt annat är svårt att jämföra med två pandemiår.

• Verksamhetskostnaderna har ökat med nära 9 miljoner där personalkostnader står för 8 miljoner. 
• Nytt för den här mandatperioden är redovisningen över årsverken, alltså heltidslöner man betalar lön för kan man väl säga, och i år finns det även för ÅHS så vill jag lyfta det för 2021 och jämföra dem lite. Ifall man slår ihop alla årsverken för våra myndigheter och förvaltningen så kan man se att ÅHS, ensamma, står för 53% av alla årsverken – totalt 918 under 2021. På andra plats har vi Ålands gymnasium med 212 till följd av Ålands polismyndighet med 97. 
• Det är också hos dom här 3 – alltså ÅHS, Gymnasiet och Polismyndigheten som kostnaderna ökat mest hos de senaste 2 åren. Det är alltså vård, utbildning och polis som huvudsak ökat i kostnad sedan 2019. Då förstår man att det är svårt att spara, speciellt under en pandemi.

Med det i åtanke tycker jag landskapsregeringen gjort ett mycket bra jobb med att få ett bokslut i balans och samtidigt både undvika lån och öka landskapets likviditet för 2021 – som nog var ett tuffare år än vad alla kan minnas. Man glömmer som sagt snabbt. 

Men man ska inte sticka under stolen att kostnadsutvecklingen är svårkontrollerad och faktiskt inte hållbar. Därför blir det intressant att se vad Finansministerns parlamentariska ekonomi-grupp kommit fram till vad gäller kostnadstak och annat. 

Förutom våra kostnader behöver vi fokusera mer på intäkterna och hur vi också i redovisningssammanhang kan bidra med det. Vi pratar väldigt lite om hur vi ska öka våra inkomster och det är mer relevant än någonsin nu då vi bytt skattesystem som är direkt baserat på våra egna skatteinkomster och befolkning. Ett förslag inför framtida redovisningar är att man skulle redovisa hur mycket av de köpta tjänsterna och material och upphandlingar som gått till åländska företag och andra icke-åländska företag. Det skulle vara väldigt intressant att få en sammanställning över det. Centern vill lyfta vikten om att offentlig sektor bör prioritera vårt egna näringsliv så mycket som möjligt.

För att inte stå här alltför länge tänkte jag börja avsluta och bara säga att effektivitetsrevisionen är väldigt kärnfull och glädjande att landskapsregeringen planerar flera åtgärder enligt revisionens rekommendationer. Det är flera rekommendationer som kan leda till effektiviseringar. Sådana som vi behöver. Så jag nöjer mig så och att jag ser fram emot en konstruktiv och viktig höst här i salen.