Vi står inför stora samhällsutmaningar. Inte enbart till följd av coronapandemin, utan även utmaningar som miljö- & klimatförändring, ökad ohälsa och behovet av en digital omställning. Allt detta i samband med ett ökande strukturellt underskott för vår ekonomi.

För att möta dom här utmaningarna krävs innovation inom alla områden.

Men vad är egentligen innovation och hur uppkommer det?

Det blandas oftast ihop med att uppfinna men innovation handlar mest om att göra saker på nya sätt, att utveckla och att förbättra en idé, kunna få mer utav mindre eller till ett billigare pris. Kortfattat är att göra något nytt på ett bättre sätt.

När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster – det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. T.ex. var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom. Han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar – efter att ha testat och misslyckat ungefär 6000 gånger. Edison sa själv att innovation är 1% geni och 99% svett.

Något annat som också verkar vara viktigt för att innovation ska ske är rätt människor på rätt plats i rätt tid. Det kan i första hand se ut som enbart tur, men i grund och botten handlar det om att ha ett stort nätverk.

Experimentering och nätverk är alltså två huvudingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag – för att i sin tur även locka hit fler. Till följd av coronapandemin ser vi hur storföretag alltmer decentraliseras och digitaliseras vilket ger oss på Åland stora möjligheter. Vi har även idag redan många åländska företag som ligger i framkant, på världsnivå, och som lockar hit många högkompetenta personer.

Det måste vi bygga vidare på och satsa på att främja innovation. För att göra det här så tror jag landskapsregeringen är något på spåret med det tilltänkta innovationscentret. Inledningsvis tänker jag att innovationscentret skulle vara en samordning och utveckling av redan existerande projekt och innefatta som 3 olika nivåer:

1. Starta och kom igång med ditt företag (Företagarskolan, Rådgivning)
2. Bli företagare på heltid och anställ personal (Business Lab)
3. Skala upp och internationalisera ditt företag (Riskkapital och mentorer)

Och sen, egentligen det viktigaste steget är att koppla ihop detta så kallade innovationscentret med Högskolan och den tilltänkta utvecklingsenheten. Genom att göra det här så får vi en mötesplats där entreprenörer, investerare, studenter, forskare, besökare, och ja drivna personer helt enkelt träffas, nätverkar, hittar nya samarbeten, bollar idéer och utvecklas tillsammans.

Denna kompott av kunskap och erfarenhet skulle kunna ge så mycket ringeffekter. Om vi sen ytterligare kryddar på med riskkapital, olika stöd samt hjälp och allokering av EU-medel så kommer vi se många fina innovationer växa fram – och det kommer utveckla Åland framåt.

Det här är något jag anser att borde ha stor prioritet och hoppas på att bolagiseringen av Högskolan går snabbare än tänkt – eftersom mycket av det här hänger just på det, men redan nu måste vi ha hög prioritet på utformningen av alla viktiga delar. T.ex. borde utvecklingsenheten så snabbt som möjligt börja knyta ann samarbeten med liknande verksamheter i Sverige och Finland, t.ex. Vinnova, Uppsala innovation center och Sitra. Och framförallt börja söka och ta hit olika EU- samt forskningsprojekt som passar Åland och våra utmaningar.