Förebyggande hälsoarbete blir bara alltmer viktigt, vårt samhälle och vår värld utvecklas i rasande fart och det blir allt svårare att leva som vi är skapta för. Att vara fysiskt aktiva, sova mycket, ha tid att tänka, vara i naturen och äta varierat och nyttigt.

Därför är det viktigt att arbeta förebyggande och vara ett steg före och se till att våra lösningar även fungerar i framtidens, troligtvis ännu bekvämare, vardag. T.ex. så var det nog få på 90-talet som förutspådde att psykisk ohälsa skulle vara en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning eller att en fjärdedel av alla barn skulle lida av övervikt eller fetma eller att nästan 70% av vuxna i Finland är överviktiga bara 20-30 år senare. Men ja, här är vi idag och mycket av dagens ohälsa hade kanske kunnat ha förebyggts. Till exempel, enligt WHO, skulle hela 90 procent av Typ 2-diabetesfallen kunna förebyggas med tillräcklig fysisk aktivitet och hälsosam kost.

Men först kanske vi ska ställa oss frågan, varför är det viktigt att jobba förebyggande och se till att folk inte blir sjuka eller mår dåligt?

Att jobba och prioritera förebyggande hälsoarbete sparar i första hand lidande för den enskilde men också stora kostnader för samhället. Bl.a. i form av minskat antal sjukskrivningar, sjukpensioner, sjukvård, socialvård, mediciner m.m.

Vi ska inte heller glömma att när vi människor mår bra så är vi mer kreativa och produktiva och bidrar med utveckling och tillväxt. Att satsa på hälsa och framförallt förebyggande arbete är samhällsekonomiskt smart på många sätt.

Däremot är det rätt svårt att veta hur och vad man ska satsa på då man inledningsvis bara ser kostnader och det är väldigt svårt att säga om och hur mycket det sparar längre fram.

Jag vet inte hur svårt det är att ta fram sådana siffror för Åland men i Sverige har åtminstone Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi tagit fram en rad sådana siffror och kostnader. Bland annat har de beräknat att typ2-diabates kostar sjukvården och samhället cirka 17-18 miljarder kronor per år. Om vi tar den här summan delat på befolkning och försöker räkna ut vad det kostar på Åland så landar vi på cirka 5 miljoner € per år. Tänk då om man skulle kunna, som jag tidigare nämnde, förebygga 90% av de alla typ2-diabatesfall.

Det går förstås inte att jämföra rakt av på det här sättet som jag gör men jag vågar gissa på att vi pratar stora summor för Ålands del och då ska vi minnas att exemplet enbart är typ2-diabetes.

Min förhoppning är att vi, här på Åland, kan ta fram eller åtminstone sammanställa liknande samhällsekonomiska utvärderingar i kombination med åtgärder och strategier för att förebygga fysisk som psykisk ohälsa. Det skulle vara viktigt för att på politisk nivå kunna göra rätt beslut och prioriteringar. 

I vilket fall som helst måste vi börja prioritera förebyggande hälsoinsatser alltmer.