Jesper Josefsson

Kategori: Hälsa

Gästledare i Nya Åland: Åland år 2025

juni 27, 2023 Inga kommentarer

Åland erbjuder en kombination av närhet till naturen, hög välfärd och trygghet – med andra ord livskvalitet. Det är vår starkaste konkurrensfördel och något vi måste bevara och satsa vidare på för att fortsättningsvis kunna erbjuda världens bästa vardag!

För att upprätthålla vår välfärd och skapa utrymme för utveckling måste vi prioritera tillväxt, effektivisering och attraktionskraft under den kommande mandatperioden. Om vi har makten år 2025, vilket är temat för denna ledare, kommer vi att prioritera just detta!

Entreprenörskap är nyckeln till utveckling. Lyckligtvis ligger det i ålänningarnas DNA vilket våra 2 900 företag kan bekräfta. Majoriteten av företagen är små och därför måste vi göra insatser för att få fler att växa. Grunden i detta är att skapa förutsättningar och enkel byråkrati.

Kommunikationer, både till havs och i luften, är vår främsta förutsättning och är ett måste för en ögrupp. Flygtrafiken behöver utvecklas och vi siktar på att ha infört trafikplikt mellan Mariehamn och Helsingfors före år 2025. Vi arbetar vidare med hybridflyg-projektet för att skapa en hållbar flygtrafik. Sjöfarten är vår samhällspelare och står inför klimatomställningen som vi måste hantera i nära samarbete. Vi behöver också prioritera satsningar inom turism och marknadsföring för att locka hit besökare året om.

Skattegränsen behövs men ställer till det för den landbaserade näringen och tillika näthandeln. Även om skattegränsen inte är vår behörighet behöver vi göra allt vi kan för att förenkla den. En viktig resurs är den nytillsatta representanten i Helsingfors, som knyter kontakter och tillika möjligheter att påverka, men fler resurser behövs.

För att höja näringspolitiken och arbeta mer proaktivt vill vi också starta upp ett innovationscenter som innehåller allt från idégenerering till riskkapital med syfte att främja samarbete, innovation och tillväxt. Samtidigt behöver vi bygga upp en struktur för att söka, administrera och ta hit EU-projekt och tillika kapital. Detta ska ske i nära samarbete med liknande center i Sverige och Finland och naturligtvis innefatta de åländska aktörer som redan jobbar med dessa frågor.

År 2025 vill vi också se att den havsbaserade vindkraftens planering är så långt framskriden att arrenden är auktionerade, vilket ger många ringeffekter i form av arbetsplatser och nya företag. Redan då kommer Åland att årligen få betydande arrendeinkomster och inom några år ge Åland ett nytt ekonomiskt ben att stå på.

Inom offentlig sektor måste vi modernisera för att förenkla och frigöra tid. Offentlig sektor bör alltid ha ett kundfokuserat perspektiv och betrakta varje lagstiftning, ansökan och process ur användarens synvinkel. Byråkrati går nämligen åt båda håll, det som är tidskrävande för medborgare och näringsliv är också tidskrävande för de tjänstemän som ska hantera den.

Syftet är inte att göra nedskärningar. Det löser inte något på lång sikt, eftersom flera sektorer lider av resursbrist, utan att skapa utrymme för utveckling. I detta arbete spelar digitaliseringen en avgörande roll och något vi måste satsa mer på och öka kunskapen om, samt bygga upp en gemensam it-infrastruktur.

Avslutningsvis vill jag nämna två viktiga områden; hälsa och utbildning. Dessa områden ska ha ständig prioritet.

Gällande hälsa måste vi tänka långsiktigt och förebyggande. Vi vill bland annat öka tillgången till fritidsaktiviteter efter skoldagen och att fler är aktiva.

På utbildningsområdet är grit:lab en lyckad satsning och något vi vill se att fortsätter och även se ifall liknande koncept fungerar i andra utbildningar. År 2025 har vi förverkligat det pågående utredningsprojektet ”Gymnasium för alla” och fångar bättre upp och hjälper hemmasittande ungdomar.

Det finns mycket att göra, och vi behöver ett enat Åland där vi arbetar långsiktigt, baserar våra beslut på fakta och fokuserar på utveckling. Det är något vi kommer att bidra med!

Förebyggande hälsoinsatser

oktober 26, 2021 Inga kommentarer

Förebyggande hälsoarbete blir bara alltmer viktigt, vårt samhälle och vår värld utvecklas i rasande fart och det blir allt svårare att leva som vi är skapta för. Att vara fysiskt aktiva, sova mycket, ha tid att tänka, vara i naturen och äta varierat och nyttigt.

Därför är det viktigt att arbeta förebyggande och vara ett steg före och se till att våra lösningar även fungerar i framtidens, troligtvis ännu bekvämare, vardag. T.ex. så var det nog få på 90-talet som förutspådde att psykisk ohälsa skulle vara en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning eller att en fjärdedel av alla barn skulle lida av övervikt eller fetma eller att nästan 70% av vuxna i Finland är överviktiga bara 20-30 år senare. Men ja, här är vi idag och mycket av dagens ohälsa hade kanske kunnat ha förebyggts. Till exempel, enligt WHO, skulle hela 90 procent av Typ 2-diabetesfallen kunna förebyggas med tillräcklig fysisk aktivitet och hälsosam kost.

Men först kanske vi ska ställa oss frågan, varför är det viktigt att jobba förebyggande och se till att folk inte blir sjuka eller mår dåligt?

Att jobba och prioritera förebyggande hälsoarbete sparar i första hand lidande för den enskilde men också stora kostnader för samhället. Bl.a. i form av minskat antal sjukskrivningar, sjukpensioner, sjukvård, socialvård, mediciner m.m.

Vi ska inte heller glömma att när vi människor mår bra så är vi mer kreativa och produktiva och bidrar med utveckling och tillväxt. Att satsa på hälsa och framförallt förebyggande arbete är samhällsekonomiskt smart på många sätt.

Däremot är det rätt svårt att veta hur och vad man ska satsa på då man inledningsvis bara ser kostnader och det är väldigt svårt att säga om och hur mycket det sparar längre fram.

Jag vet inte hur svårt det är att ta fram sådana siffror för Åland men i Sverige har åtminstone Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi tagit fram en rad sådana siffror och kostnader. Bland annat har de beräknat att typ2-diabates kostar sjukvården och samhället cirka 17-18 miljarder kronor per år. Om vi tar den här summan delat på befolkning och försöker räkna ut vad det kostar på Åland så landar vi på cirka 5 miljoner € per år. Tänk då om man skulle kunna, som jag tidigare nämnde, förebygga 90% av de alla typ2-diabatesfall.

Det går förstås inte att jämföra rakt av på det här sättet som jag gör men jag vågar gissa på att vi pratar stora summor för Ålands del och då ska vi minnas att exemplet enbart är typ2-diabetes.

Min förhoppning är att vi, här på Åland, kan ta fram eller åtminstone sammanställa liknande samhällsekonomiska utvärderingar i kombination med åtgärder och strategier för att förebygga fysisk som psykisk ohälsa. Det skulle vara viktigt för att på politisk nivå kunna göra rätt beslut och prioriteringar. 

I vilket fall som helst måste vi börja prioritera förebyggande hälsoinsatser alltmer.

En folkhälsostrategi för Åland

januari 14, 2021 Inga kommentarer

För tusentals år sen skapade jordbruket otroliga möjligheter för människan; vi kunde skapa samhällen, bygga hus, ha en säng och slippa leta efter mat. Samtidigt uppstod det dock nya utmaningar, som de tidigare jägare och samlare inte hade behövt tänka på. Åkermarken behövde nämligen ständigt tas hand om – vilket resulterade i långa slitsamma arbetsdagar, näringsfattig mat, brist på både vila och fritid. Studier av gamla skelett tyder på att övergången till jordbruket medförde en mängd olika åkommor.

Dagens teknikutveckling kan på många sätt faktiskt jämföras med jordbruksrevolutionen. En stor höjdpunkt i människans historia som utvecklat vårt samhälle enormt och gjort vardagen mer bekväm än innan.

Men likt veteåkrarna för 10 000 år sen styrs vår vardag nu istället av mobilen och datorn. Vilket medfört nya utmaningar för vår hälsa. Man kan nämligen se en ökning av bl.a. inaktivitet, stress, depression, utbrändhet och sömnproblem som går i linje med utvecklingen av internet och smartphones. Det är även många som pekar ut sociala medier som en av de främsta orsakerna till psykisk ohälsa.

Min slutsats är absolut inte att vi ska stänga internet, sluta hitta på nya saker och återgå till skogen. Jag är en stark förespråkare av digitalisering och innovationer. Men just när det kommer till folkhälsan måste vi tänka lite annorlunda.

Vi, liksom de första jordbrukarna, är nämligen skapta som jägare och samlare. Vår kropp och hjärna funkar detsamma nu som då. Vi hade inget bekvämt liv men vi var mycket fysiskt aktiva, vi var beroende av vår flock och familj, vi hade mycket tid för att tänka, vara i naturen, fantisera och sova. Det här föll sig naturligt för det var så vi överlevde. I dagens samhälle behöver vi varken röra på oss, ha nära relationer, ha tråkigt eller tänka. Vilket uppenbart har konsekvenser på vår hälsa.

Delar av våra förfäders livsstil kan troligtvis därför förebygga många av dagens hälsoproblem. Den stora frågan är dock hur vi ska få oss människor att frivilligt göra obekväma och ibland tråkiga saker?

Jag har tyvärr inget enkelt svar på den frågan men det är något vi behöver fokusera mer på och försöka se till att våra lösningar även fungerar i framtidens ─troligtvis mer bekväma─ vardag. Därför är Åland i behov av en folkhälsostrategi och jag är mycket nöjd över att den här Landskapsregeringen har som plan att utforma en sådan under 2021. Det är extra nödvändigt just nu då coronapandemin påverkar mångas hälsa både på kort och lång sikt – samtidigt som allt digitaliseras i raketfart.

Samhällskostnader fetma & psykisk ohälsa

december 10, 2020 Inga kommentarer

Snubblade över samhällskostnader för fetma och psykisk ohälsa i Sverige:

➖ Fetma uppskattades kosta 25 miljarder kronor år 2016
➖ Om andelen vuxna med fetma fortsätter öka i samma takt kommer kostnaderna stiga upp till 42 miljarder kronor år 2030
➖ Kostnader för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa var totalt 30,7 miljarder kronor år 2018

Om vi tar kostnaderna delat på befolkning och försöker räkna ut vad det kostar på Åland får vi följande siffror: Fetma runt 7,6 miljoner € per år och psykisk ohälsa 9,2 miljoner € per år.

Det går förstås inte att jämföra rakt av på det här sättet av men jag vågar gissa att vi åtminstone pratar om flera miljoner € även här på Åland. Min förhoppning är att vi kan ta fram såna här siffror i Folkhälsostrategin, som vi planerar att börja utforma nästa år. Det skulle vara viktigt för att på politisk nivå kunna argumentera samt prioritera rätt gällande förebyggande insatser – vilket jag tror att vi måste börja satsa mer på 🙂

Premiär i talarstolen

november 14, 2019 Inga kommentarer

Idag vart det premiär i talarstolen och jag valde att ta upp en konkret åtgärd som kan förebygga fysisk och psykisk ohälsa.

Det jag sa var något i stil med:

”Fru talman och kära lagtingskollegor,

Det här är mitt första anförande och jag har valt att lyfta en konkret sak som kan ha stora förebyggande effekter i arbetet mot fysisk och psykisk ohälsa. Jag tror alla här inne kan instämma att ohälsan är ett stort problem i dagens samhälle. I budgetförslaget står det att motion på recept är tänkt att inledas 2020 och det är just det jag vill lyfta för det är en mycket bra idé, om det görs på rätt sätt.

Motion på recept finns redan i liten skala men jag hoppas det nu kan bli en del av vården. Till exempel om en patient med högt blodtryck går till läkaren kan läkaren då istället för medicin ge motion på recept. Det innebär att patienten får hjälp att bli mer fysisk aktiv. Det är anpassat efter bl.a. diagnos och livssituation. Det kan va allt från promenader, trädgårdsarbete till simning och gympass.

Därefter följs patienten upp och i många fall kan fysisk aktivitet ha samma effekt som medicin men då istället med positiva långsiktiga kringeffekter istället för eventuella biverkningar.

Fysisk aktivitet ger hälsovinster på lång sikt och minskar risken för 30-tal sjukdomar. Några exempel är stroke, typ 2-diabetes, demens och depression.

Det finns stort vetenskapligt stöd att den här modellen fungerar. Vi kan se goda effekter av det i vårt grannland Sverige där det funnits i många år. Där går det under namnet fysisk aktivitet på recept och förskrivs av vårdpersonal som läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter.

Motion på recept är på många sätt samhällsekonomiskt smart. Det är en kostnadseffektiv behandling som kan ges till alla åldrar. Det minskar vårdkostnader och sjukskrivningar. Som tidigare nämnt ger det individen hälsovinster på lång sikt och högre livskvalité.

Jag skulle gärna se att detta projekt men även fler förebyggande insatser får stort fokus och tillräckliga resurser för att utvecklas, för vi har mycket att vinna här. Tack.”