Kategori: Innovation

Hur vi får mer innovation och ökad tillväxt på Åland

september 5, 2023 1 kommentar

Åland har många framgångsrika och innovativa företag, vilket gjort att vi idag har hög välfärd och låga skatter. Men utvecklingstakten och tillväxten har mattats av och ekonomin börjar bli utmanande. Vi måste göra insatser som ökar tillväxten och innovationstakten bland fler företag, så att vi kan fortsätta erbjuda världens bästa vardag!

Hur uppstår innovationer?

När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster – det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. T.ex. var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom, han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar efter 6000st försök!

Något annat som också verkar vara viktigt för att innovation ska ske är rätt människor på rätt plats i rätt tid. Det kan i första hand se ut som enbart tur, men i grund och botten handlar det om att ha ett stort nätverk.

Experimentering, kunskap och nätverk kan alltså ses som tre huvudingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag.

Den som vill fördjupa sig i detta rekommenderar jag starkt ”How innovation works” av Matt Ridley.

Om vi konkretiserar vad det betyder så är det bl.a.

Enkel och icke begränsande lagstiftning
Enkla och ej tidskrävande processer/ansökningar
Tillgång till kapital
Kunskap och utbildning
Rådgivning
Mentorskap
Evenemang
Nätverksgrupper

Hur andra arbetar med detta – Gotland som exempel

De flesta regioner i Sverige och Finland jobbar på olika sätt för att öka innovationstakten men det allra vanligaste sättet är genom ett så kallat Innovationscenter som ofta har nära samarbete med akademin och näringslivet och utformar en s.k. Triple Helix som är en känd modell för innovation.

Jag har personligen varit i kontakt med flera olika och de som jag tror vi kan lära oss mest av är Gotland då de har ungefär samma förutsättningar som oss. De är även intresserade av ett samarbete.

Science Park Gotland ”Hjälper gotländska startups att förverkliga sina affärsidéer snabbt och smart.” och erbjuder ”Kunskap – Kapital – Kontor – Kontakter”.

De arbetar också med smarta upphandlingar som involverar privata och lokala aktörer som oftast ger en bättre skräddarsydd slutprodukt.

Struktur för att hämta hem EU- och pilotprojekt

Science Park Gotland har även en struktur för att ta dit och administrera EU-projekt samt pilotprojekt, oftast i nära samarbete med andra aktörer och företag.

Ett konkret exempel då det här hade varit bra att ha på Åland: Då jag var uppe i Skellefteå träffade vi VD:n för deras flygplats, de var i full planering av fraktleverans med drönare i samarbete med Northvolt. Han tyckte Åland, med vår skärgård och helikopterplattor, var ett ypperligt testområde för just drönare och vart ivrig på ett samarbete. Han visste vilka EU-pengar vi kunde använda för att starta ett gemensamt projekt och att de kunde sköta stor del av ansökan då de är vana med det. Han sa ”Ge mig kontaktuppgifter till den som har hand om sånt här på Åland så styr vi ihop det!”… Vi visste inte riktigt vem vi skulle ge som kontaktperson och då vi kom hem hörde vi runt men hittade ingen som kunde ta emot bollen och chansen rann till sist ur våra händer.

Åland har många delar men inte helheten

Ålands Näringsliv har mycket bra stöd och hjälp för företagare och Högskolan på Åland har potential att involvera studenter och företag i olika projekt. Men helhetsgreppet saknas och det finns också en stor lucka efter att Ålands Utvecklings AB inte längre finns.

Många innovationscenter jobbar utifrån att kunna hjälpa företag i olika skeden. Allt från idé till försäljning och internationalisering.

Ålands Innovationscenter

Likt andra regioner ser jag behov av ett så kallat innovationscenter även på Åland – det behöver nödvändigtvis inte vara en ytterligare aktör utan en ”spindel i nätet” som syr ihop helheten och ser till att delar som EU-projekt och riskkapital utvecklas och ge i uppdrag till t.ex. Ålands Näringsliv och Högskolan på Åland att hålla i delar som företagsinkubator och rådgivning.

Nedan är min egna ”skiss”. För att gå igenom allt i detalj krävs många ord till så jag sätter punkt och snackar istället gärna mer om detta ifall någon vill!

Möjlighet och utmaning om ett år: Ett 60-tal nyexaminerade grit:labare

Just nu har vi cirka 60 studerande vid grit:lab – studerande som lär sig programmering men framförallt problemlösning och att tänka innovativt. Det bubblar redan av entreprenörskap och företagsidéer där. Vår utmaning blir att få dem att stanna på Åland och att de inte söker sig till Sverige, Finland, Estland eller varför inte Gotland som alla erbjuder företagsinkubatorer med startkapital, inspirerande gemensamma kontorsplatser och starka nätverk.

Detta är något vi måste ta tag i NU!

Gästledare i Nya Åland: Åland år 2025

juni 27, 2023 Inga kommentarer

Åland erbjuder en kombination av närhet till naturen, hög välfärd och trygghet – med andra ord livskvalitet. Det är vår starkaste konkurrensfördel och något vi måste bevara och satsa vidare på för att fortsättningsvis kunna erbjuda världens bästa vardag!

För att upprätthålla vår välfärd och skapa utrymme för utveckling måste vi prioritera tillväxt, effektivisering och attraktionskraft under den kommande mandatperioden. Om vi har makten år 2025, vilket är temat för denna ledare, kommer vi att prioritera just detta!

Entreprenörskap är nyckeln till utveckling. Lyckligtvis ligger det i ålänningarnas DNA vilket våra 2 900 företag kan bekräfta. Majoriteten av företagen är små och därför måste vi göra insatser för att få fler att växa. Grunden i detta är att skapa förutsättningar och enkel byråkrati.

Kommunikationer, både till havs och i luften, är vår främsta förutsättning och är ett måste för en ögrupp. Flygtrafiken behöver utvecklas och vi siktar på att ha infört trafikplikt mellan Mariehamn och Helsingfors före år 2025. Vi arbetar vidare med hybridflyg-projektet för att skapa en hållbar flygtrafik. Sjöfarten är vår samhällspelare och står inför klimatomställningen som vi måste hantera i nära samarbete. Vi behöver också prioritera satsningar inom turism och marknadsföring för att locka hit besökare året om.

Skattegränsen behövs men ställer till det för den landbaserade näringen och tillika näthandeln. Även om skattegränsen inte är vår behörighet behöver vi göra allt vi kan för att förenkla den. En viktig resurs är den nytillsatta representanten i Helsingfors, som knyter kontakter och tillika möjligheter att påverka, men fler resurser behövs.

För att höja näringspolitiken och arbeta mer proaktivt vill vi också starta upp ett innovationscenter som innehåller allt från idégenerering till riskkapital med syfte att främja samarbete, innovation och tillväxt. Samtidigt behöver vi bygga upp en struktur för att söka, administrera och ta hit EU-projekt och tillika kapital. Detta ska ske i nära samarbete med liknande center i Sverige och Finland och naturligtvis innefatta de åländska aktörer som redan jobbar med dessa frågor.

År 2025 vill vi också se att den havsbaserade vindkraftens planering är så långt framskriden att arrenden är auktionerade, vilket ger många ringeffekter i form av arbetsplatser och nya företag. Redan då kommer Åland att årligen få betydande arrendeinkomster och inom några år ge Åland ett nytt ekonomiskt ben att stå på.

Inom offentlig sektor måste vi modernisera för att förenkla och frigöra tid. Offentlig sektor bör alltid ha ett kundfokuserat perspektiv och betrakta varje lagstiftning, ansökan och process ur användarens synvinkel. Byråkrati går nämligen åt båda håll, det som är tidskrävande för medborgare och näringsliv är också tidskrävande för de tjänstemän som ska hantera den.

Syftet är inte att göra nedskärningar. Det löser inte något på lång sikt, eftersom flera sektorer lider av resursbrist, utan att skapa utrymme för utveckling. I detta arbete spelar digitaliseringen en avgörande roll och något vi måste satsa mer på och öka kunskapen om, samt bygga upp en gemensam it-infrastruktur.

Avslutningsvis vill jag nämna två viktiga områden; hälsa och utbildning. Dessa områden ska ha ständig prioritet.

Gällande hälsa måste vi tänka långsiktigt och förebyggande. Vi vill bland annat öka tillgången till fritidsaktiviteter efter skoldagen och att fler är aktiva.

På utbildningsområdet är grit:lab en lyckad satsning och något vi vill se att fortsätter och även se ifall liknande koncept fungerar i andra utbildningar. År 2025 har vi förverkligat det pågående utredningsprojektet ”Gymnasium för alla” och fångar bättre upp och hjälper hemmasittande ungdomar.

Det finns mycket att göra, och vi behöver ett enat Åland där vi arbetar långsiktigt, baserar våra beslut på fakta och fokuserar på utveckling. Det är något vi kommer att bidra med!

En agil arbetsmodell för offentlig sektor

oktober 27, 2022 Inga kommentarer

Förra året så kladdade jag ner den här skissen på en arbetsmodell för hur man skapar bra innovativa lösningar.

1. Brainstorming av ideér samt skapar förståelse för problemet

2. Konkretisera idéerna och kollar upp möjligheter/utmaningar för att se vilken idé man vill gå vidare med

3. Ta snabbt fram en enkel pilot-lösning och testa den med målgruppen. Då lär man sig i ett tidigt skede om vad som funkar och inte. Så att man kan experimentera vidare och utveckla lösningen, alternativt skrota den och börja om med en annan bättre idé

4. Slutligen efter en hel del experimentering, utvärdering och förbättring lanserar man idén som nu kan kallas lösning

Nyckeln i modellen är steg 3
Ett steg som många lämnar bort och istället lägger massa resurser på att utreda och få det perfekt innan lansering. Vanligt är också att man redan i steg 1 bestämmer sig för hur lösningen ska se ut. Slutligen matchar det sällan verkligheten och tagit för lång tid.

Viktigt är nämligen att man fokuserar på målen och värdet man vill uppnå istället för formen. Då måste man vara flexibel och omställningsbar – och beredd på att misslyckas.

Det handlar helt enkelt om att börja – och att göra. Istället för att planera och utreda.

Anledningen att jag letade fram skissen var att jag blev inspirerad efter mitt kaffeinlägg då jag fick många positiva meddelanden och respons kring ledarskap i offentlig sektor. Jag vill därför nu försöka visualisera en arbetsmodell och tankesätt för just offentlig sektor – ett agilt arbetssätt istället för dagens.

Så här ser ni mig i början av processen och i steg 3. En pilot-modell som sannerligen kan utvecklas (eller skrotas?). Ge gärna input och skicka tips på länkar/böcker om ämnet så ska jag jobba vidare

Elflyg & drönare – framtidens lösning för skärgårdstrafiken & trafiken till Sverige/Finland

maj 19, 2022 Inga kommentarer

Elflygplan och drönare så stora att de kan transportera flera 100kg last eller till och med personer kan låta som science-fiction. Speciellt autonoma sådana.

Men det finns redan idag och utvecklingen sker i rusande fart. Uppe i Skellefteå fick jag förmånen att se elflygplan i verkligheten och träffa Skellefteå Airports VD som är drivande i denna fråga.

Skellefteå har just nu 3 elflygplan och fler på kommande, det har nyligen startats en pilotutbildning där då flygen är mycket enklare och billigare att öva med än vanliga plan. 19 september ska de också börja ha en autonom drönare mellan flygplatsen och Northvolts fabrik. Den ska transportera gods. En biltur som vanligtvis tar 35minuter som nu istället kommer gå på 6min – och utan chaufför/kostnad för det.

Lite fakta och framtidsutsikter – också för Ålands del:

➖ Man planerar just nu vilka sträckor som kan ersättas med elflyg (vi fick inritat Skellefteå-Åland som tänkbar linje). Åland-Stockholm/Helsingfors skulle med andra ord vara mycket möjligt
➖ Inom kort kommer elflyg med 4-6 säten med en räckvidd runt 300km
➖ 2026 beräknas det finnas flyg som kan ta upp till 19 passagerare
➖ 2025 beräknas det finnas drönare som kan ta passagerare. Det kan jämföras med en helikopter
➖ Driftkostnaden är cirka 70% lägre jämfört med ett vanligt flyg. Med dagens bränslepriser och viljan att ställa om kommer utvecklingen ske mycket snabbare än vad vi tror
➖ Det är allt fler företag som börjat utveckla elflyg och drönare
➖ Utvecklare av drönare söker testområden där det är enkelt och ”luftigt” att flyga, t.ex. Skellefteå (det är betydligt svårare att testa i storstäder där de oftast håller till)
➖ Åland har perfekt infrastruktur för att vara ett testområde. Vi har många öar med behov av transport, elanslutning, helikopterplattor, flygplats i skärgården, korta avstånd, platt terräng och överlag lite lufttrafik

Åland borde verkligen ta vara på denna chans och försöka bli ett testområde och starta ett gemensamt projekt tillsammans med Skellefteå – då är det också enklare att få EU-projektspengar för detta. Vi pratar oerhört mycket om att ställa om och hitta nya lösningar och lägger mycket pengar på planer och utredningar för hur vi ska göra det… Jag skulle mycket hellre lägga pengar på att starta ett sånt här projekt och se vart det leder. Det är exakt så Skellefteå har gjort och med goda resultat.

Man kan börja litet och sätta upp en drönare som går mellan fasta Åland och valfri skärgårdskommun och kanske transportera tidningar eller varor? Eller ha en drönare med hjärtstartare som automatiskt kör till platsen där det behövs, det skulle då gå på ett fåtal minuter. Om det funkar bra utvecklar man vidare. Steg för steg i takt med ny teknik som kommer.

Det värsta som kan hända är att Åland får bra marknadsföring.

Innovationscenter på Åland

oktober 22, 2021 Inga kommentarer

Vi står inför stora samhällsutmaningar. Inte enbart till följd av coronapandemin, utan även utmaningar som miljö- & klimatförändring, ökad ohälsa och behovet av en digital omställning. Allt detta i samband med ett ökande strukturellt underskott för vår ekonomi.

För att möta dom här utmaningarna krävs innovation inom alla områden.

Men vad är egentligen innovation och hur uppkommer det?

Det blandas oftast ihop med att uppfinna men innovation handlar mest om att göra saker på nya sätt, att utveckla och att förbättra en idé, kunna få mer utav mindre eller till ett billigare pris. Kortfattat är att göra något nytt på ett bättre sätt.

När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster – det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. T.ex. var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom. Han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar – efter att ha testat och misslyckat ungefär 6000 gånger. Edison sa själv att innovation är 1% geni och 99% svett.

Experimentering och nätverk är alltså två huvudingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag – för att i sin tur även locka hit fler. Till följd av coronapandemin ser vi hur storföretag alltmer decentraliseras och digitaliseras vilket ger oss på Åland stora möjligheter. Vi har även idag redan många åländska företag som ligger i framkant, på världsnivå, och som lockar hit många högkompetenta personer.

Det måste vi bygga vidare på och satsa på att främja innovation. För att göra det här så tror jag landskapsregeringen är något på spåret med det tilltänkta innovationscentret. Inledningsvis tänker jag att innovationscentret skulle vara en samordning och utveckling av redan existerande projekt och innefatta som 3 olika nivåer:

1. Starta och kom igång med ditt företag (Företagarskolan, Rådgivning)
2. Bli företagare på heltid och anställ personal (Business Lab)
3. Skala upp och internationalisera ditt företag (Riskkapital och mentorer)

Och sen, egentligen det viktigaste steget är att koppla ihop detta så kallade innovationscentret med Högskolan och den tilltänkta utvecklingsenheten. Genom att göra det här så får vi en mötesplats där entreprenörer, investerare, studenter, forskare, besökare, och ja drivna personer helt enkelt träffas, nätverkar, hittar nya samarbeten, bollar idéer och utvecklas tillsammans.

Denna kompott av kunskap och erfarenhet skulle kunna ge så mycket ringeffekter. Om vi sen ytterligare kryddar på med riskkapital, olika stöd samt hjälp och allokering av EU-medel så kommer vi se många fina innovationer växa fram – och det kommer utveckla Åland framåt.

Det här är något jag anser att borde ha stor prioritet och hoppas på att bolagiseringen av Högskolan går snabbare än tänkt – eftersom mycket av det här hänger just på det, men redan nu måste vi ha hög prioritet på utformningen av alla viktiga delar. T.ex. borde utvecklingsenheten så snabbt som möjligt börja knyta ann samarbeten med liknande verksamheter i Sverige och Finland, t.ex. Vinnova, Uppsala innovation center och Sitra. Och framförallt börja söka och ta hit olika EU- samt forskningsprojekt som passar Åland och våra utmaningar.

Jesper Josefsson