Jesper Josefsson

Kategori: Utbildning

Hur vi får mer innovation och ökad tillväxt på Åland

september 5, 2023 1 kommentar

Åland har många framgångsrika och innovativa företag, vilket gjort att vi idag har hög välfärd och låga skatter. Men utvecklingstakten och tillväxten har mattats av och ekonomin börjar bli utmanande. Vi måste göra insatser som ökar tillväxten och innovationstakten bland fler företag, så att vi kan fortsätta erbjuda världens bästa vardag!

Hur uppstår innovationer?

När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster – det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. T.ex. var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom, han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar efter 6000st försök!

Något annat som också verkar vara viktigt för att innovation ska ske är rätt människor på rätt plats i rätt tid. Det kan i första hand se ut som enbart tur, men i grund och botten handlar det om att ha ett stort nätverk. 

Experimentering, kunskap och nätverk kan alltså ses som tre huvudingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag.

Den som vill fördjupa sig i detta rekommenderar jag starkt ”How innovation works” av Matt Ridley.

Om vi konkretiserar vad det betyder så är det bl.a.

  • Enkel och icke begränsande lagstiftning
  • Enkla och ej tidskrävande processer/ansökningar
  • Tillgång till kapital
  • Kunskap och utbildning
  • Rådgivning
  • Mentorskap
  • Evenemang
  • Nätverksgrupper

Hur andra arbetar med detta – Gotland som exempel

De flesta regioner i Sverige och Finland jobbar på olika sätt för att öka innovationstakten men det allra vanligaste sättet är genom ett så kallat Innovationscenter som ofta har nära samarbete med akademin och näringslivet och utformar en s.k. Triple Helix som är en känd modell för innovation.

Jag har personligen varit i kontakt med flera olika och de som jag tror vi kan lära oss mest av är Gotland då de har ungefär samma förutsättningar som oss. De är även intresserade av ett samarbete.

Science Park Gotland ”Hjälper gotländska startups att förverkliga sina affärsidéer snabbt och smart.” och erbjuder ”Kunskap – Kapital – Kontor – Kontakter”.

De arbetar också med smarta upphandlingar som involverar privata och lokala aktörer som oftast ger en bättre skräddarsydd slutprodukt.

Struktur för att hämta hem EU- och pilotprojekt

Science Park Gotland har även en struktur för att ta dit och administrera EU-projekt samt pilotprojekt, oftast i nära samarbete med andra aktörer och företag.

Ett konkret exempel då det här hade varit bra att ha på Åland: Då jag var uppe i Skellefteå träffade vi VD:n för deras flygplats, de var i full planering av fraktleverans med drönare i samarbete med Northvolt. Han tyckte Åland, med vår skärgård och helikopterplattor, var ett ypperligt testområde för just drönare och vart ivrig på ett samarbete. Han visste vilka EU-pengar vi kunde använda för att starta ett gemensamt projekt och att de kunde sköta stor del av ansökan då de är vana med det. Han sa ”Ge mig kontaktuppgifter till den som har hand om sånt här på Åland så styr vi ihop det!”… Vi visste inte riktigt vem vi skulle ge som kontaktperson och då vi kom hem hörde vi runt men hittade ingen som kunde ta emot bollen och chansen rann till sist ur våra händer.

Åland har många delar men inte helheten

Ålands Näringsliv har mycket bra stöd och hjälp för företagare och Högskolan på Åland har potential att involvera studenter och företag i olika projekt. Men helhetsgreppet saknas och det finns också en stor lucka efter att Ålands Utvecklings AB inte längre finns.

Många innovationscenter jobbar utifrån att kunna hjälpa företag i olika skeden. Allt från idé till försäljning och internationalisering.

Ålands Innovationscenter

Likt andra regioner ser jag behov av ett så kallat innovationscenter även på Åland – det behöver nödvändigtvis inte vara en ytterligare aktör utan en ”spindel i nätet” som syr ihop helheten och ser till att delar som EU-projekt och riskkapital utvecklas och ge i uppdrag till t.ex. Ålands Näringsliv och Högskolan på Åland att hålla i delar som företagsinkubator och rådgivning.

Nedan är min egna ”skiss”. För att gå igenom allt i detalj krävs många ord till så jag sätter punkt och snackar istället gärna mer om detta ifall någon vill!

Möjlighet och utmaning om ett år: Ett 60-tal nyexaminerade grit:labare

Just nu har vi cirka 60 studerande vid grit:lab – studerande som lär sig programmering men framförallt problemlösning och att tänka innovativt. Det bubblar redan av entreprenörskap och företagsidéer där. Vår utmaning blir att få dem att stanna på Åland och att de inte söker sig till Sverige, Finland, Estland eller varför inte Gotland som alla erbjuder företagsinkubatorer med startkapital, inspirerande gemensamma kontorsplatser och starka nätverk.

Detta är något vi måste ta tag i NU!

Ett system som fångar upp och hjälper hemmasittande ungdomar

augusti 9, 2023 Inga kommentarer

Jag var tidigare med och reviderade Ålands Gymnasielag och det framkom tydligt att vi saknar en struktur för att fånga upp avhoppare som till sist riskerar att bli hemmasittare.

Till att börja med har vi ingen koll på hur många det är i dagens läge, ingen statistik förs och därför är det också svårt att hjälpa dem.

Här är en överblick på en ”struktur” som jag illustrerat för att lösa det – och som Landskapsregeringen håller på och ser över och utvecklar.

1. Vi inför att alla skolor har en skyldighet att meddela ifall någon hoppar av skolan eller inte går ut med fullständiga betyg.

2. KST blir den aktör som får ansvaret att föra statistik.

3. KST får även ansvaret att ”ta lyra” och lotsa ungdomarna till rätt instans med hjälp av sin ”verktygsbox” som är den röda bollen i bilden.

Verktygsboxen behöver troligtvis ses över men det överlämnar jag åt de som dagligen jobbar med dessa ungdomar! Vi har nyligen satt igång ett projekt vid namn ”Gymnasium för alla” som innefattar bland annat detta. Projektet är klart vid årsskiftet 2024.

Gästledare i Nya Åland: Åland år 2025

juni 27, 2023 Inga kommentarer

Åland erbjuder en kombination av närhet till naturen, hög välfärd och trygghet – med andra ord livskvalitet. Det är vår starkaste konkurrensfördel och något vi måste bevara och satsa vidare på för att fortsättningsvis kunna erbjuda världens bästa vardag!

För att upprätthålla vår välfärd och skapa utrymme för utveckling måste vi prioritera tillväxt, effektivisering och attraktionskraft under den kommande mandatperioden. Om vi har makten år 2025, vilket är temat för denna ledare, kommer vi att prioritera just detta!

Entreprenörskap är nyckeln till utveckling. Lyckligtvis ligger det i ålänningarnas DNA vilket våra 2 900 företag kan bekräfta. Majoriteten av företagen är små och därför måste vi göra insatser för att få fler att växa. Grunden i detta är att skapa förutsättningar och enkel byråkrati.

Kommunikationer, både till havs och i luften, är vår främsta förutsättning och är ett måste för en ögrupp. Flygtrafiken behöver utvecklas och vi siktar på att ha infört trafikplikt mellan Mariehamn och Helsingfors före år 2025. Vi arbetar vidare med hybridflyg-projektet för att skapa en hållbar flygtrafik. Sjöfarten är vår samhällspelare och står inför klimatomställningen som vi måste hantera i nära samarbete. Vi behöver också prioritera satsningar inom turism och marknadsföring för att locka hit besökare året om.

Skattegränsen behövs men ställer till det för den landbaserade näringen och tillika näthandeln. Även om skattegränsen inte är vår behörighet behöver vi göra allt vi kan för att förenkla den. En viktig resurs är den nytillsatta representanten i Helsingfors, som knyter kontakter och tillika möjligheter att påverka, men fler resurser behövs.

För att höja näringspolitiken och arbeta mer proaktivt vill vi också starta upp ett innovationscenter som innehåller allt från idégenerering till riskkapital med syfte att främja samarbete, innovation och tillväxt. Samtidigt behöver vi bygga upp en struktur för att söka, administrera och ta hit EU-projekt och tillika kapital. Detta ska ske i nära samarbete med liknande center i Sverige och Finland och naturligtvis innefatta de åländska aktörer som redan jobbar med dessa frågor.

År 2025 vill vi också se att den havsbaserade vindkraftens planering är så långt framskriden att arrenden är auktionerade, vilket ger många ringeffekter i form av arbetsplatser och nya företag. Redan då kommer Åland att årligen få betydande arrendeinkomster och inom några år ge Åland ett nytt ekonomiskt ben att stå på.

Inom offentlig sektor måste vi modernisera för att förenkla och frigöra tid. Offentlig sektor bör alltid ha ett kundfokuserat perspektiv och betrakta varje lagstiftning, ansökan och process ur användarens synvinkel. Byråkrati går nämligen åt båda håll, det som är tidskrävande för medborgare och näringsliv är också tidskrävande för de tjänstemän som ska hantera den.

Syftet är inte att göra nedskärningar. Det löser inte något på lång sikt, eftersom flera sektorer lider av resursbrist, utan att skapa utrymme för utveckling. I detta arbete spelar digitaliseringen en avgörande roll och något vi måste satsa mer på och öka kunskapen om, samt bygga upp en gemensam it-infrastruktur.

Avslutningsvis vill jag nämna två viktiga områden; hälsa och utbildning. Dessa områden ska ha ständig prioritet.

Gällande hälsa måste vi tänka långsiktigt och förebyggande. Vi vill bland annat öka tillgången till fritidsaktiviteter efter skoldagen och att fler är aktiva.

På utbildningsområdet är grit:lab en lyckad satsning och något vi vill se att fortsätter och även se ifall liknande koncept fungerar i andra utbildningar. År 2025 har vi förverkligat det pågående utredningsprojektet ”Gymnasium för alla” och fångar bättre upp och hjälper hemmasittande ungdomar.

Det finns mycket att göra, och vi behöver ett enat Åland där vi arbetar långsiktigt, baserar våra beslut på fakta och fokuserar på utveckling. Det är något vi kommer att bidra med!

Framtidens utbildning & utbildningsbehov

maj 19, 2022 Inga kommentarer

I fredags (13.05.22)  var jag på ett riktigt intressant seminarium om framtidens utbildning och utbildningsbehov.

Några anteckningar:

➖ 50% av dagens grundskoleelever kommer jobba med ett yrke som ännu inte finns. Det är med andra ord ganska onödigt att fundera på vad man i detalj behöver lära sig. Det viktigaste är att lära sig att lära sig och anpassa sig till nya saker
➖ Självledarskap och förändringskompetens är det viktigaste att lära sig
➖I framtiden kommer arbetsplatser inte ha hierarkier med chefer och mellanchefer utan ha olika team där man i vissa fall tar in ledarskap i form av en service
➖ Folk kommer inte vilja ha en 100% fast tjänst utan vill hellre hålla på med många olika saker och jobba flexibelt
➖ Idag tar man in info under skoltid och gör läxor hemma var för sig. Man borde vända på steken och låta elever ta in info hemma var för sig i sin takt på sitt sätt och lägga fokus på att tiden i skolan innehåller mer gemensamma praktiska arbetsuppgifter
➖ Gymnasiet borde kanske vara 4 år och inte bara innehålla utbildning utan även jobb – då lär man sig bäst och även lär sig vad man vill studera vidare till
➖ Du borde kunna få examen och godkända kurser utan att gått en utbildning, vi måste se över hur vi bättre kan validera kurser på högskolenivå
➖ Finland är bäst i världen i kunnande och deltagande i utbildning men halkar efter i dagens samhälle där utbildning inte längre handlar lika mycket om att lägga saker på minnet
➖ Vi kommer (och redan gör) automatisera allt manuellt så att människor kan lägga mer tid på att tänka och fantisera, det som gör oss människor unika. Vi vuxna måste börja fantisera mer
➖ Det vi digitaliserat nu i samband med corona är bara en droppe i havet om vad som är på kommande
➖ Många av Ålands största branscher med många anställda (transport, bokföring, finans, logistik) digitaliseras och automatiseras redan nu
➖ Optimism är förutsättningen för en lyckad förändring

OBS! De flesta anteckningarna är från framtidsspanaren Niko Herlin och detta är endast anteckningar. Jag är väl medveten om att många saker ovan inte fungerar väl i verkligheten för alla elever, speciellt inte på grundskolenivå.

Jesper Josefsson

Grit:lab – Nordens häftigaste techutbildning

februari 17, 2022 Inga kommentarer

Ifall du är intresserad att jobba inom den mest snabbväxande branschen i världen (och på Åland): Tech-branschen – se då till att ansöka till Grit:lab. Ansökningstiden går ut 22.02.22.

Grit:lab är en kodar/it-utbildning som skiljer sig mycket från en klassisk utbildning: 

  • Utbildningen är 2 år 
  • Den saknar lärare 
  • Är uppbyggt som ett spel med olika nivåer – du ska själv och tillsammans med dina klasskompisar ta er vidare
  • Inga klassrum, istället i PAFs lokaler
  • Antagningen är inte baserat på betyg utan ditt resultat i antagningsprovet som du kan göra här

Antagningsprovet är inte baserat på inpluggad kunskap och du behöver inga tidigare kunskaper inom varken IT eller kodning för att ansöka eller göra bra ifrån dig. Det enda som gäller är att få ett bra resultat i antagningsprovet.

Provet är ett online-spel och testar ditt minne samt logiska tänkande.  Det tar cirka 2 timmar och de 150 personer som gör bäst ifrån sig går vidare till en 4 veckors introduktionsperiod där du får göra vissa uppdrag och testa på hur det är att vara med i Grit:lab. Därefter väljs 50st ut som sedan får gå utbildningen. 

Om jag inte hade mitt jobb som lagtingsledmot skulle jag definitivt vilja gå den här utbildningen – om mitt minne och logiskt tänkande skulle räcka till vill säga! 

Slopad inkomstgräns för studiestöd under 2022

februari 1, 2022 Inga kommentarer

På grund av coronapandemin har vissa branscher fått en tung arbetsbelastning och många är satta i karantän. Framförallt inom vård och omsorg.

För att underlätta detta tar vi nu temporärt bort inkomstgränsen för studiestöd så att studenter kan hoppa in och hjälpa och avlasta – utan att mista sitt studiestöd.

Vi håller även på att se över möjligheten att införa en  permanent slopning av inkomstgränsen. Förhoppningsvis kan den lagen komma på plats 2023.

I samband med behandlingen av den temporära lagen i lagtinget höll jag det här gruppanförandet för Centern:

Idag kan man som heltidsstuderande tjäna max 939€ per månad på sidan om sina studier. Ifall du tjänar mer så mister du ditt studiestöd.

Jag har pratat med flera studenter som tvingas tacka nej till jobb på grund av detta – även fast de kunnat och velat jobba extra och samtidigt klarat av sina studier.
Inkomstgränsen sätter käppar i hjulen för den driftige.

Vid anställningar väger även arbetserfarenhet allt tyngre och det är hård konkurrens för nyexaminerade. Då tycker jag och centerns lagtingsgrupp att vi ska ge chansen för våra åländska studerande att samla på sig så mycket arbetserfarenhet de kan och vill under sin studietid.

Nu har jag endast nämnt de som vill arbeta mer men det är finns också många som måste göra det för att gå runt – studiestödet räcker inte till. Om vi ser på dagens bostadspriser och till på det inflationen som nu gör sitt och gör allting dyrare förstår man att vissa kan få det tufft ekonomiskt.

Framförallt för vuxenstuderande som kanske har hunnit starta familj och tagit bostadslån kan det bli svårt att gå runt med dagens studiestöd. Att tjäna extra blir nödvändigt och då är det dumt att ha en bestämd gräns för vad de kan tjäna ifall de klarar av att jobba så mycket och samtidigt klara sina studier.

En slopning av inkomstgränsen lär dock bidra med en del kostnader, lagförslaget nämner en uppskattning på 300 000€. Med landskapets ekonomi i åtanke är det inte särskilt lockande att öka utgifterna ännu mer men det här är nödvändigt och väldigt bra läge att göra det. Coronapandemin har bidragit med brist på personal och tung arbetsbelastning, framförallt inom vård och omsorg – med detta lagförslag kan studerande nu hoppa in och arbeta och avlasta. Samtidigt som de själva tjänar pengar och då vore det dumt att straffa dem genom att dra in deras studiestöd.
Det här lagförslaget är endast temporärt och gäller under 2022 och en permanent slopning av inkomstgränsen är efterlängtad. Inför valet 2019 deltog jag i en debatt vid Högskolan där man bl.a. just diskuterade inkomstgränsen. Då tyckte i princip alla 8 partier att man borde slopa den eller åtminstone höja gränsen. Jag och Centern var och ännu är ett av partierna som tycker man borde slopa gränsen helt. Därav finns också målsättningen även med i vårt regeringsprogram.

Eftersom en slopning av inkomstgränsen förväntas bidra med en rätt stor ökning av landskapets kostnader blir det intressant att se det faktiska utfallet nu under 2022 och ta det med sig till då vi gör det faktiska lagförslaget som förhoppningsvis innehåller en bestående slopning av inkomstgränsen. Det “riktiga” lagförslaget så att säga som berör hela studiestödslagen vet jag att är på gång och varit det en längre tid. Jag har själv suttit i arbetsgruppen som sett över lagen.

Centerns lagtingsgrupp stöder det här temporära lagförslaget och ser även framemot det faktiska lagförslaget som förhoppningsvis även den kan innehålla en slopning av inkomstgränsen.