Under 2021 deltog jag i en s.k. referensgrupp som varit med och tagit fram ett nytt lagförslag för Näringsrätten på Åland. Ett lagförslag som både stärker näringslivet och tryggar det svenska språket. I samband med behandlingen i plenum höll jag Centerns gruppanförande:
(Du kan även titta på det här via).
Bakgrund till att vi moderniserar näringsrätten
Under åren så har en modernisering av näringsrätten varit högt upp på – framförallt – näringslivets önskelista.
Grundtanken med näringsrätten är att trygga det åländska nationalitetsskyddet, med fokus på det svenska språket. Vilket de flesta ålänningar är måna om att trygga, och det är som tur inte den delen i sig som fått kritik utan framförallt den bestämmelse som styr företagens styrelsesammansättning, att ⅔ delar av styrelsemedlemmarna måste ha hembygdsrätt eller bott på Åland i minst 5 år.
Idag kan det svårt att hitta all kompetens, ofta nödvändig spetskompetens, till en bolagsstyrelse. Och att man alla gånger ska lyckas hitta det på lilla Åland är svårt – nog för att vi har förvånansvärt många personer med hög kompetens på Åland. Men speciellt svårt kan det vara för de företag som jobbar runt om i hela världen, vilket börjar bli rätt många. Ibland vill man också ha personer i en styrelse som inte känner varandra och kanske framförallt inte är släkt… Vilket kan bli klurigt här på Åland. Det här har lett till att flera åländska företag funderat på att flytta bolaget till ett annat land för att på så sätt kunna ha den styrelse man vill och behöver ha för att utvecklas och vara konkurrenskraftiga.
Lagen kan också skrämma bort nya företagsetableringar då det är ett extra hinder för att starta företag på Åland jämfört med t.ex. Sverige eller Finland och speciellt med tanke på att du behöver ge bort en majoritet av styrelseplatser till ålänningar och inte själv bestämma vem som styr ditt företag.
Då man läser nu gällande lag kan man få intryck att syftet just handlar om det här, att det är ett slags konkurrensskydd. Men huvudsyftet med lagen är som sagt att trygga nationalitetsskyddet och framförallt det svenska språket. Det i sin tur framkommer däremot otydligt. Bestämmelserna kring språket lämnar till på det en del frågetecken efter sig.
Summan av kardemumman är att nuvarande näringsrätt försvårar utvecklingen av existerande företag och skrämmer bort nya företag.
Varför har det inte ändrats tidigare?
Då kan man fråga sig varför lagen inte uppdaterats förrän nu och varför det funnits en del motvilja till att göra det. Först och främst tror jag de flesta var positiva till den på 90-talet då nuvarande lag trädde i kraft. Jag minns det tyvärr lite dåligt men jag vet åtminstone att världen såg väldigt annorlunda ut då jämfört med idag.
Man kan också diskutera ifall näringsrätten haft positiva effekter för Åland och näringslivets utveckling. Vi har ju nämligen en otrolig välfärd byggt av skattepengar av otroliga företag – fast vi haft en näringsrätt. Kan det ha varit en viktig byggsten av det Åland vi har idag? Jag vet inte, kanske, men vi vet att världen ändras och så måste också vi.
Men ändå främsta anledningen till att man varit försiktig till att ändra lagen är att den har en så kallad stand-still klausul vilket vi fick i samband med EU-inträdet. Det betyder att vi enbart kan lätta på lagen och aldrig göra den strängare. Ifall vi efterhand inser att ändringarna inte var de bästa och att vi t.ex. faktiskt vill ha ålänningar i alla företags styrelser så kan vi inte ångra oss. Gjort är gjort.
Av de anledningarna har det varit svårt att få ihop en kvalificerad majoritet här i lagtinget vilket krävs för att ändra lagen. Men nu ser det ut som vi har det, eftersom landskapsregeringen tagit fram ett rykande färskt lagförslag för näringsrätten.
Det nya förslaget
Jag har själv fått äran att delta i referensgruppen som behandlat lagförslaget och vill tacka för en bra behandling. Diskussionerna har varit öppna och lösningsorienterade över partigränserna och tjänstemännen har varit varit guldvärda som mejslat fram lagförslaget som nu ligger på våra bord. Det har nämligen inte varit en helt lätt lag att jobba med, med tanke på stand-still klausulen. Men jag och Centerns lagtingsgrupp är mycket nöjda med det resultatet och förslaget som nu ligger på bordet.
Lagförslaget lättar nämligen på kravet på styrelsemedlemmar. Istället för att ha ⅔ ändras det till att endast en enda person behöver ha hembygdsrätt eller bott på Åland i 5 år. Man har även tagit bort punkterna om att företagen måste använda lokala resurser samt att betydande förädling av varor och tjänster ska ske lokalt på Åland.
Överlag så blir det mer flexibelt och ökar förutsättningen för utveckling, för näringslivet.
Samtidigt lägger man fokus på lagens grundsyfte – språket – och rätten till att få service på svenska. Det är mycket bra att man redan i lagens första paragraf tydliggör att det här är syftet och följer upp med språkbestämmelserna. Man har även tydliggjort dom.
Till exempel att man som konsument har rätt att få service på svenska, att varor och dess information ska kunna tillhandahållas på svenska och att marknadsföring mot ålänningar ska finnas på svenska. Samtidigt tydliggör man att andra språk inte är förbjudna.
Lagförslaget både stärker näringslivet och samtidigt tryggar det svenska språket vilket är två saker som går helt i linje med Åländsk centerpolitik… Så Centerns lagtingsgrupp stöder förstås lagförslaget!
Centerns lagtingsgrupp vill även i sammanhanget lyfta behovet av att jobba med kommunikationen utåt för att välkomna hit fler. Det verkar finnas en uppfattning i våra närregioner att man varken får köpa hus eller starta företag på Åland, det är ibland det enda vissa vet om Åland. Den här missuppfattningen måste vi jobba bort då vi i själva fallet vill ha och behöver ökad inflyttning – både i form av personer och företag.