Kort om mig
Jag håller nästan alltid på med flera saker samtidigt. Antingen att lära mig något nytt eller testa nya idéer. Här är vad jag håller på med just nu:
Politiska uppdrag:
– Ledamot i Ålands Lagting
– Medlem i Social- & Miljöutskottet
– Medlem i Baltic Sea Parlament Conference
– Vice ordförande för BSPCs arbetsgrupp om klimat & biodiversitet
– Medlem i Folktinget
– Ersättare i Självstyrelsepolitiska nämnden
– Ersättare i Europeiska regionkomittén
– Ordförande för Ålands Folkhögskola
Vid sidan om mina politiska uppdrag driver jag olika projekt och företag så som ÅlandsRabatten, sällskapsspelet Åland 1-100 & Plej.
Min utbildning är Kandidatexamen i hälsovetenskap som till stor del bestod av att läsa, analysera och göra forskningsstudier vilket jag har stor nytta av som lagtingsledamot. Jag har även gått kurser i ledarskap, entreprenörskap, programmering och marknadsföring.
Min fritid går mest åt till att träna, golfa, fiska, spela, läsa eller vandra i skogen med min hund Dagny och fru Caroline.
Min politik
Min politik är ganska opolitisk. Jag skulle varken säga att den är ’höger’ eller ’vänster’ utan snarare ’Åländsk’. Åland är för litet för starka ideologier och partipolitik.
Det allra viktigaste är istället att vara öppensinnad och pragmatisk. Att se möjligheter och att lösa problem genom att fråga sig; vilket är det effektivaste sättet att lösa det ─ som ger bästa resultat för maximalt antal ålänningar?
Därför ger jag inga vallöften utan istället fokusområden och förslag för hur vi ska uppnå dem, som jag gärna reviderar ifall resultatet kan bli bättre.
Jag utgår däremot från att människor vill och kan ta eget ansvar för sitt liv och sin vardag, men att samhället förstås ska hjälpa när det behövs. Jag vill att Åland ska vara en plats där alla utifrån sina förutsättningar ska ges chansen att forma sin egen vardag & framtid. För mig är Åland en plats som erbjuder livskvalité, en trygg uppväxt och många möjligheter. Det är vad jag fått och det vill jag ge tillbaka!
Ingredienserna för det är i huvudsak trygghet, bra utbildning, tidig & effektiv vård och stöd, jämställdhet och givande sysselsättning & fritid.
För att kunna ge allt det och samtidigt kunna göra alla viktiga energi & miljöinsatser behöver vi pengar. Därför har jag lite extra fokus på att just skapa inkomster till Åland och att de används på ett effektivt sätt ─ då det är kärnan till vår välfärd.
Mina 3 fokusområden
& förslag för att uppnå dem
1. Tillväxt & modernisering
Mål: Ett konkurrenskraftigt & attraktivt samhälle i Norden
Om Åland inte skulle vara attraktivt att flytta till, besöka eller driva företag på skulle vårt samhälle stanna av. Vi skulle inte ha pengar till våra skolor, sjukvård eller något annat. Vi behöver prioritera näringspolitiken mer och ha större fokus på att skapa inkomster eftersom vårt BNP haltar samtidigt som vi har ett investeringsunderskott inom flera områden.
1.1 Förutsättningar för näringslivet & innovationer
Näringslivet är kärnan i vår välfärd då det skapar arbetsplatser & genererar skatteinkomster – som används till sjukvård, utbildning, infrastruktur m.m. Därför måste det både vara enkelt att starta och driva företag. Min grundfilosofi är att företagsidén ska vara det svåra, inte byråkratin runt om den. Vi ska sträva efter att ha Nordens enklaste ramverk och ha strukturer som främjar innovationer.
- Bilda ett innovationscenter
Vi behöver ett innovationscenter som innehåller allt från idégenerering, företagsinkubator till riskkapital med syfte att främja samarbete, innovation och tillväxt. Vi bör ha samarbete med andra liknande center i Sverige och Finland. - Bygg upp en struktur för att ta hit EU- & pilotprojekt
Det finns massor av olika projekt och pengar att hämta hem från EU. Bl.a. för omställning, hälsa, digitalisering och innovationer. Det är dock tidskrävande och byråkratiskt att få hit det. Myndigheter, företag och privatpersoner hinner inte sätta sig in i EU-djungeln. Därför måste vi bygga upp en struktur för att söka och administrera EU-projekt och göra så i nära samarbete med näringslivet, som ofta kan vara utförare av projekten. - Öka tillgången till riskkapital
Vi behöver bilda ett offentligt riskkapitalbolag och hjälpa växande företag i kombination med de två ovanstående punkterna. Vi ska inte nödvändigtvis gå in med offentliga medel utan börja med att bygga upp ett investerarnätverk och fungera som en brygga till privat riskkapital och även ha samarbete med åländska som icke-åländska aktörer. - Goda kommunikationer både till havs och i luften
Kommunikationer, både till havs och i luften, är vår främsta förutsättning och är ett måste för en ögrupp. Flygtrafiken behöver utvecklas genom att införa trafikplikt mellan Mariehamn och Helsingfors. Vi ska också arbeta vidare med hybridflyg-projektet för att skapa en hållbar flygtrafik. Sjöfarten är vår samhällspelare och står inför klimatomställningen som vi måste hantera i nära samarbete. Vi behöver också prioritera satsningar inom turism och marknadsföring för att locka hit besökare året om vilket ökar möjligheten till fler avgångar. - Minska byråkratin & digitalisera mer
Se punkt 1.3 - En offentlig sektor med kundperspektiv
Offentlig sektors roll är att hjälpa medborgarna och därför bör man alltid ha ett kundfokuserat perspektiv och betrakta varje lagstiftning, ansökan och process ur användarens synvinkel. Byråkrati går dessutom åt båda håll, det som är tidskrävande för medborgare och näringsliv är också tidskrävande för de tjänstemän som ska hantera den. Se 1.3 för mer. - Satsa på den havsbaserade vindkraften
En satsning som kan ge Åland ett nytt ekonomiskt ben att stå på och kan jämföras med vad sjöfarten gjort för Åland . Förutom årliga arrendeintäkter och fastighetsskatter kommer det skapa kringeffekter i form av arbetsplatser, nya företag, satsningar och grön energi. - Locka hit kompetens & göra Åland mer attraktivt
En stor utmaning som många branscher har är att hitta rätt kompetens. För Ålands del är det utmanande att locka hit personer som aldrig ens hört talas om Åland. En liten Ö mitt i Östersjön låter inte alltid så lockande, men vi som bor här vet att det är världens bästa plats! Därför behöver vi göra insatser som gör att fler får upp ögonen för Åland som sin framtida bostadsort. Se 1.4 för mer. - Inkludera näringslivet i utbildningar
grit:lab en lyckad satsning och något som bör fortsätta. Vi borde också se ifall liknande koncept fungerar i andra utbildningar. T.ex. restaurangbranschen. Högskolan och gymnasiet bör även eftersträva att ha samarbete med näringslivet. Se 1.2 för mer - Satsa på öppna data
Öppna data innebär att data finns tillgängligt via s.k. API:er, vilket skapar möjlighet till nya innovativa lösningar och idéer. Vi bör se till att så mycket som möjligt av offentlig sektors data är öppen och sammanställa allt på en plats så det är enkelt för företag, skolelever och privatpersoner att ta del av det och bygga kreativa lösningar. - Smarta upphandlingar
Vi har inget bra track-record av bra upphandlingar. Ofta missgynnar dem det lokala näringslivet eller resulterar i en dålig och kostsam process – ibland både och. Vi måste prioritera att bli bättre på att utforma upphandlingar, framförallt inom digitalisering, och vi kan lära oss av närliggande regioner.
- Bilda ett innovationscenter
1.2 Högkvalitativ utbildning på alla nivåer
Ålands skolor är en stark anledning till att folk väljer att flytta och återflytta hit och vi ska fortsätta se till att ha världens bästa och tryggaste grundskola och gymnasium. Högskolan behöver utvecklas och bli en motor i samhället, både för inflyttning och tillväxt. Vi ska även utveckla egna innovativa utbildningskoncept i samarbete med näringslivet så som grit:lab.
Grundskolan + Gymnasiet
- Bibehålla små skolklasser och närheten till skolan
En stor fördel och attraktionskraft de åländska skolorna erbjuder är små klasser och närheten dit. Det är något vi måste bevara och se till att våra lärare har rätt stöd för att kunna göra sitt jobb som utbildare. - Kostnadsfritt gymnasium
Under denna mandatperiod har vi inlett arbetet med att göra gymnasiet kostnadsfritt – det som finns kvar är att slå fast det i lag och något jag vill göra för att ge alla lika möjlighet till gymnasieutbildning. - Bibehålla närheten till bibliotek och göra insatser för att öka läsandet
Allt färre läser och tillika läsförmågan vilket är oroande. Framförallt i en värld där populism flödar och där källkritik blir extra viktigt. Men även för hjärnans hälsa är läsandet viktigt och varför vi måste prioritera att göra läsandet mer intressant och lättillgängligt. - Utveckla vidare ett resursteam för hela Åland
Under denna mandatperiod har vi skapat ett team för skolpsykologer som arbetar tillsammans och mot hela Åland. Det har höjt kvalitén och löst resursbristen. Vi bör se över ifall man bör inkludera flera specialister i detta team, t.ex. logoped. - Mer rörelse i skolan och fler fritidsaktiviteter direkt efter skoldagen
Rörelse under skoldagen bidrar inte bara till bättre hälsa utan även bättre fokus och uppmärksamhet. - Införa mer programmering i grundskolan
- Ta fram en struktur som fångar upp och hjälper hemmasittande ungdomar
Under denna mandatperiod inledde vi ett projekt vid namn ”Gymnasium för alla” som inkluderar detta. Jag har själv tagit fram en skiss som grund för detta. - Slå ihop Folkis med Ålands Gymnasium
Det finns goda synergieffekter för att slå ihop Folkis med Ålands Gymnasium för att kunna erbjuda en utbildning som förbereder våra ungdomar ännu bättre för nästa utbildningssteg. Även byråkratiska vinster för personalen finns. - Utforma utbildningar i samarbete med näringslivet
grit:lab har hittills varit en succé och utexaminerar 60-70 programmerare på toppnivå år 2024. Utbildningen är helt hos PAF och har nära samarbete med Ålands alla techföretag. En liknande utbildning för t.ex. kock och restaurang skulle vara intressant att se över.
Högskolan
- Undervisning på engelska och masternivå
- Distansutbildningar
- Bolagisera Högskolan
- Utforma ett campus för ett roligt studentliv
- Företagsinkubator för studerande
- En mötesplats och innovationsarena
1.3 En modern & effektiv offentlig sektor
Vår offentliga sektor måste moderniseras. Det är så vi kan stävja kostnadsutvecklingen och skapa enklare processer som sparar tid och förenklar människors vardag. Effektiva arbetssätt gör också offentlig sektor till en attraktivare arbetsplats. För att lyckas behöver vi ändra dagens arbetskultur och arbetsprocesser inom offentlig sektor.
- Stärk ledarskapet och prioritera verksamhetsutveckling
Eftersom det handlar lika mycket om arbetsprocesser som arbetskultur måste ansvaret ligga så högt upp som möjligt. Idag är t.ex. de högsta cheferna främst sakkunniga och det dom också jobbar med. I lagen om deras arbetsuppgifter(ja det beskrivs i en lag) nämns ingenting om verksamhetsutveckling. Det måste vi ändra på. Läs mer här. - Kartlägg strukturer och arbetsprocesser -> ta fram nyckeltal och sätt upp mål
I dagens läge har vi dålig koll på hur man arbetar och därav också svårt att effektivisera något. Vi måste börja med att kartlägga detta för att sätta upp tydliga mål som politiker tillsammans med de anställda kan förstå och jobba mot. - Skapa ett system för att minska byråkratin
En öppen ”Avbyråkratiseringslista” med lagar, ansökningar och processer som personal, befolkning och näringsliv upplever omständliga är en bra början. Idag finns alltför många styrdokument och uppgifter som ska fyllas i – arbetstid som tas från ex. lärare och vårdpersonal som annars kunde undervisa eller hjälpa patienter. - Experimentera och ta fram prototyper
- Digitalisera mer och ta fram en långsiktig plan för en gemensam IT-infrastruktur
En video där jag berättar mer om detta > - Ta nytta av nationella system
Detta tar jag också upp i videon i punkt 4. - Ändra ÅDAs roll
Detta tar jag också upp i videon i punkt 4. Tillägg till det är att vi måste se till att ÅDA inte konkurrerar med det privata näringslivet utan istället arbetar i nära samarbete och ser till att upphandlingar driver på utvecklingen även för det privata. - Utbilda befolkningen, anställda och politiker
En stor anledning till att Åland ligger efter gällande ledarskap och digitalisering är för att många saknar kunskap om det. Vi måste börja med att stärka det på politiker och tjänstemannanivå för att i samband med införande av digital tjänster erbjuda stöd och hjälp för de som behöver det. - Förhindra digitalt utanförskap
Vi ska prioritera digitala lösningar men det är viktigt att alla får chansen att lära sig använda dem och även möjlighet till icke-digitala tjänster. En idé är att göra likt Estland där biblioteken fått en roll i att vara hjälppunkt för detta, då finns hjälpen tillgänglig nära för alla ålänningar. Det kan även bliv en social träffpunkt äldre.
1.4 Attraktivt för boende & besökare
Åland skulle må bra av att ha fler invånare, framförallt unga. Serviceutbudet, transporter och ekonomin skulle vara större och stabilare. Vi behöver jobba mer strategiskt för hur vi ökar befolkningen och vilka kompetenser vi behöver få hit. Turismen är en viktig del av vår ekonomi som samtidigt ger oss själva ett stort utbud av olika restauranger, transporter, aktiviteter och evenemang. Turismen är dock koncentrerad runt sommaren och vi behöver arbeta för att få hit fler året om.
- En proaktiv strategi för inflyttning
Vi behöver marknadsföra Åland mer som boendeort och framförallt för de målgrupper och kompetenser vi behöver. Här bör Åland Living få en mer aktiv roll. - Ett välkomstcenter
Att som nyinflyttad bli integrerad i det åländska samhället är svårt och det är mycket som ”man bara vet” och inte finns tillgänglig info om. Ett välkomstcenter vore på sin plats och skulle kunna integreras mellan Visit Åland och Åland Living. - Ett bra och tryggt familjeliv
Ålands främsta styrka är vår trygghet och stor anledning att familjer väljer att flytta hit. Det är något vi ständigt måste värna och ge tillräckligt med resurser för att upprätthålla vår unika trygghet. - Underlätta och ta vara på chansen att distansarbeta
- Utveckla kollektivtrafiken
Under mandatperioden utöka vi kollektivtrafiken till delar av Jomala. Nästa steg skulle kunna vara en snabbrutt mellan Godby-Mariehamn för att därifrån bygga vidare då alltfler blir vana med att åka kollektivt. Även för turister skulle kollektivtrafiken behöva bli bättre då det nästan är omöjligt att ta sig runt på Åland utan eget fordon. - Utveckla Högskolan och skapa unika utbildningar
- Täta förbindelser med färjor och flyg
- Satsa på platsutveckling
- Marknadsföring är viktigt
Visit Åland gör ett bra jobb med att marknadsföra Åland. Det såg vi resultat av under coronapandemin då vi snabbt vände om all marknadsföring till finska sidan vilket lockade hit många besökare. - Evenemangsstöd för att utöka säsongen
Det är många turister som kommer hit men en överväldigande majoritet är under julimånad som är ”full” sett till övernattningsplatser. För att utöka säsongen har vi ett evenemangsstöd som vi börjar se resultat av. Det är något vi ska fortsätta erbjuda så att vi får fler evenemang likt Skördefesten men också ge möjlighet för t.ex. föreningar att anordna tävlingar. - Satsa på mer nischad ”nörd-turism”
- Fortsätt satsa på idrottsturism och högklassiga anläggningar
1.5 En enklare skattegräns
Skattegränsen gör det möjligt att vi har så många färjförbindelser. Samtidigt bidrar det dock med problem kring förtullningen och att e-handeln är nära obefintlig, Detta är kanske en av Ålands största nackdelar och ett hinder för att både flytta hit och att driva företag på. Att mildra skattegränsen men ändå behålla undantaget för tax-freen måste jobbas med kontinuerligt och vara en hög prioritet.
- Representant i Finland
- Tjänstemän vars huvuduppgift är skattegränsen
- Se över ett handelshus i Sverige/Finland
- Följa med Brexit och lösningen för Nordirland
- Erbjuda skattegränsrådgivning
1.6 Låga skatter
Åland har bara behörighet över viss skattelagstiftning och kan därför inte påverka det helt på egen hand men genom de verktyg vi har tillgängligt så har vi idag lägst inkomstskatt i hela Finland. Och så ska det förbli. Låga skatter lockar inte bara till inflyttning utan ger mer pengar över i plånboken hos befolkningen vilket gynnar hela samhället.
- Inför ett finanspolitiskt ramverk
- Modernisera och effektivisera för att sänka kostnaderna
Se punkt 1.3 - Lån för investeringar men inte för drift
- En proaktiv näringslivspolitik som ger mer inkomster
- Noggrann konsekvensbedömningar vid ny lagstiftning
- Kompensation till kommunerna vid ny lagstiftning
2. Hälsa & välmående
Mål: Ålänningar ska vara friskast och lyckligast i Norden
Att satsa på hälsa gynnar inte enbart den enskilde och deras familj utan också samhället i stort i form av minskat antal sjukskrivningar, sjukpensioner, sjukvård, socialvård & mediciner m.m.. Hälsosamma människor är dessutom mer kreativa och produktiva. Med rätt prioriteringar kan Åland kan bli det mest hälsosamma samhället i Norden och det i sin tur skapar hög attraktionskraft. Att satsa på hälsa är samhällsekonomiskt smart på många sätt.
2.1 Prioritera förebyggande insatser
Vi har generellt bra vård på Åland och samarbeten mellan andra sjukhus i Sverige & Finland. Det är där vårt fokus länge varit─att erbjuda bra vård. Det ska vi förstås fortsätta med men vårt huvudfokus borde ligga på att minska behovet av vård. Många sjukdomar, både fysiska som psykiska, kan förebyggas och vi behöver arbeta med det på alla nivåer.
- Folkhälsostrategi för Åland
Under denna mandatperiod har vi tagit fram en Folkhälsostrategi för Åland. Tack vare den har vi nu fakta och indikatorer att följa kring vår hälsa. Det är något som saknats och något som kommer ge resultat. Man kommer regelbundet att följa upp olika nyckeltal och utvärdera vilka åtgärder man bör göra. På så sätt blir det systematik i det hela vilket är bra för vi behöver arbeta över såväl strukturer och partigränser för att lyckas! - Rekommendationer om hälsosamma levnadsvanor i vården
Det saknas idag en tydlig struktur för att identifiera och åtgärda ohälsosamma levnadsvanor bland patienter som får vård inom ÅHS. Vi behöver skapa en bättre struktur för rekommendationer om hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och förskrivning av motion på recept inom vården. - En god arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal
Om personalen mår bra så får patienterna bättre vård. Se 2.2. - Fritidsaktiviteter direkt efter skoldagen
Se 2.2 punk 1 för mer. - Fritidspeng för barn och unga
Likt friskvårdskuponger bör man införa ”Fritidspeng” för alla barn som kan användas till att betala medlemsavgifter för fritidsaktiviteter. Detta minskar de ekonomiska hindren så att alla barn, oavsett familj, får chansen att delta i aktiviteter! - Mätning av fysisk förmåga
I Finland finns ett system vid namn Move! för att utvärdera den fysiska förmågan hos barn och unga. Det hjälper bl.a. till att ge underlag för beslutsfattare men också för föräldrar som kan få tips för att hjälpa öka barnets fysik. Detta är ett koncept vi bör undersöka att införa på Åland. - Främja föreningslivet
Våra föreningar utgör en väsentlig roll i det förebyggande arbete. Se 2.4 för mer. - Lågtröskelmottagning
Det ska vara enkelt att få hjälp i tidigt skede. Därför införde vi under denna mandatperiod en lågtröskelmottagning för mental hälsa vid ÅHS. Detta är något som ska arbetas vidare med. - Gemensamma patientplaner
Många patienter tar del av både vård- och socialtjänster och ibland blir det ett bollande mellan ÅHS och KST och helheten tas inte i perspektiv. Vi behöver införa ett system där patienten är i fokus och där man arbetar effektivare tillsammans. En del av detta kan lösas med digitalisering. - Informationskampanj om hälsosamma levnadsvanor och rekommendationer
2.2 Högklassig vård och attraktiv arbetsplats
När vi eller någon närstående blir sjuka finns det inget viktigare än vården och är därför en högt prioriterad samhällsfunktion. Nyckeln till bra vård är personalen, om personalen mår bra så får patienterna bättre vård. Arbetssituationen hos många inom branschen är tung och strukturen samt interna processer måste ses över för att göra ÅHS till en mer lockande arbetsplats.
- Professionalisera ÅHS styrelse
Idag har vi en 100%-ig politisk styrelse som inte fungerar optimalt. Vi behöver professionalisera den och ha bl.a. expertis och verksamhetskunskap från både Sverige och Finland - Genomlysning av administrationen (läs mellanchefer) vid ÅHS
Organisationsstrukturen känns tung och föråldrad vilket belastar personalens produktivitet och arbetsmiljö - LOVe läkemdelsutbildning kan ifrågasättas
Utbildningen känns inte relevant för stor del av personalen och tar mycket tid att göra. Det hindrar även inhoppare och vikarier - Gemensamma patientplaner (KST-ÅHS)
- Rekommendationer om hälsosamma levnadsvanor
Se punkt 2 under 2.1.
2.3 Öka befolkningens fysiska aktivitet
- Fritidsaktiviteter direkt efter skoldagen
Man ser tydligt att fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter är en viktig faktor till hälsa. Det jag tror kan ha bäst effekt är att se till att det finns ett brett utbud av aktiviteter kopplat till skoldagen. Vårt mål borde vara att det är åländsk kultur att efter skoldagen, och efter arbetsdagen för den delen, så gör man en fritidsaktivitet! - Fritidspeng för barn och unga
En fritidspeng för barn och unga likt friskvårdskuponger vore bra då det i dagens läge finns familjer som avstår från fritidsaktiviteter för att det är för dyrt och de som blir drabbade är barnen. Exakt vad summan ska ligga på och hur det ska funka i praktiken vet jag att man ser över just nu. - Mer rörelse under skoldagen
Majoriteten av barn och unga rör på sig för lite och uppfyller inte rekommendationen om 60min aktivitet per dag. Jag tycker man dels bör införa mer gymnastik i schemat men också se över hur man kan införa mer rörelse under dagen. - Fysisk aktivitet på recept
- Gång- och cykelbanor
- Stöd och satsningar för idrottsanläggningar, discgolf m.m.
- Främja föreningslivet
2.4 Minska den psykiska ohälsan
Psykisk ohälsa har under de senaste åren blivit en av de vanligaste sjukdomarna och ökat ännu snabbare i följd av coronapandemin. Vi måste se till att personer får tidigt stöd och fokusera på förebyggande insatser.
- Tidigt stöd och lågtröskelmottagning
- Brett utbud av och närhet till fritidsaktiviteter
- Öka befolkningens fysiska aktivitet
- Främja vistelse i naturen
- Barn och ungas välmående förutsätter vuxnas välmående
2.5 Främja föreningslivet
Föreningslivet spelar en viktig roll för vår hälsa och är en stor del av det åländska samhället, och då inte bara idrottsföreningar utan alla slags föreningar. Föreningar bidrar till en givande och stimulerande fritid och är också en utmärkt plats för att hitta nya vänner och att integreras i samhället. Vi behöver se över nuvarande stödmodeller och se till att stödja de föreningar som växer och lockar människor till Åland.
- Förenklad byråkrati för att göra det roligare att vara ledare
Idag går stor del av föreningarnas budget till administration istället för utveckling av föreningens aktiviteter. Därför har Ålands Idrott fått i uppdrag att utreda hur vi kan förenkla det. - Se över och lagstifta om användning av PAF-pengar
- Fritidsaktiviteter kopplat till skoldagen
Ifall vi ökar antalet aktiviteter direkt efter skoldagen lär antalet aktiva öka vilket ger mer medlemmar och mer jobb för föreningarna som kan ha en ledande roll i att erbjuda aktiviteterna. Se 2.3 punkt 1 för mer. - 3 års rambudget istället för 1 år i taget
I dagens läge ansöker föreningar om stöd varje år. Detta är tidskrävande men framförallt ger det ingen långsiktighet och även otrygg anställning inom föreningen. Därför skulle det vara bättre att kunna budgetera 3 år i taget. - Satsa på idrottsturism
Samtidigt som det gynnar vårt näringsliv och samhället i stort gynnas även idrotten och föreningarna av mer idrottsturism. Anläggningarna beläggs mer och ökar intäkter och ger möjlighet för sänkta kostnader för oss ålänningar.
2.6 Låg arbetslöshet & inga hemmasittande ungdomar
- Relevanta utbildningar
Vi behöver ständigt se över vårt utbud av utbildningar så att det matchar näringslivets och myndigheters behov av arbetskraft. - Vuxenutbildningar
Under denna mandatperiod har vi satsat ganska mycket på vuxenutbildningar. Dessa är igång eller på gång: utökad utbildning till närvårdare, grit:lab, omsorgsassistenter, vindkraftsmontörer och hälsovårdare och speciallärare - Skapa förutsättningar för näringslivet och öka antalet arbetsplatser
Se 1.1 > - Goda studieförmåner
Under mandatperioden har vi höjt inkomstgränsen för studiestöd med 50%. Det är bra då det möjliggör fler att göra inhopp i krisande branscher som t.ex. närvårdare. Det möjliggör även vuxenstuderande att vidareutbilda sig, det kan vara tufft att leva på studiestöd om man har familj och huslån. Vi har även infört en temporär höjning av bostadsbidrag och troligtvis lär den behöva bli permanent med tanke på alla höjda hyror. - Ett system som fångar upp och hjälper hemmasittande ungdomar
Se här >
2.7 Ett rökfritt Åland 2030
- Förbjud rökning på allmän plats (framförallt där barn vistas)
- Strängare lagstiftning kring nedskräpning
- Information för ungdomar
- Rökfria arbetsplatser
- Stöd för att sluta röka
3. Natur, klimat & energi
Mål: Åland ska ligga i framkant i den gröna omställningen
Naturen är vårt trumfkort och närheten till skog och hav är en av Ålands främsta styrkor. Naturen ligger oss ålänningar nära hjärtat och vi har en lång erfarenhet att ta hand om vår närmiljö, därför måste vi vara med på EU-nivå och se till att dess lagstiftning mallar med vår verklighet. Världen står inför en enorm utmaning; att stoppa uppvärmningen av vår planet. Åland med sina utsläpp har inte stor inverkan i det stora hela men vi ska naturligtvis göra det vi kan, vilket är rätt mycket. Vi har nämligen flest soltimmar i norden, mycket vind och är mitt i Östersjön. Vi har goda förutsättningar att vara långt fram i den gröna omställningen och bli exportörer av förnyelsebar energi.
3.1 Minska våra utsläpp & bli klimatneutrala
Att minska våra utsläpp är inte bara bra för klimatet utan också för vår attraktionskraft och ekonomi. Just nu finns det otroligt mycket kapital och investeringar i den gröna omställningen och vi ska se till att ta vara på det. Vi behöver öka vår lokala energiproduktion samtidigt som vi satsar på energieffektiviseringar och minskar behovet av fossila bränslen.
- Satsa på den havsbaserade vindkraften
Den havsbaserade vindkraften kan ge stora ringeffekter för hela samhället. Nya arbetsplatser, nya företag, stora inkomster och grön energi i överskott och potentiellt vätgas som kan bli viktigt i framtidens sjöfart. - Ta vara på olika EU- stöd och projekt
Se 1.1 punkt 2 för mer. - Storskaliga solcellsparker
Förutom vind har Åland mycket sol och därav blivit intressant för solcellsbolag. Vi ska tillsammans med privata aktörer stöda utbyggnaden av solcellsparker. - Elektrifierad kollektiv- och skärgårdstrafik
- Öka antalet laddstationer för elfordon
- Förstärk elnätet så att det kan ta emot ökad elproduktion
Idag är vårt elnät inte beredd på den mängd mikroproducenter i form av privata solceller som det finns efterfrågan av. Vi måste se till att bygga ut vårt elnät för att klara en större mängd mikroproducenter. - Elflyg mellan Mariehamn-Stockholm
Under denna mandatperiod har vi inlett ett samarbete och pilotprojekt med Heart Aerospace som utvecklar elhybridsflygplan. Det är ett samarbete som kan leda till att vi på Åland är först i Norden med en toppmodern flygtrafik som dessutom ger oss chansen att utöka flygturerna. - Pilotprojekt med drönare i skärgården
Drönare för både varo- och persontransport utvecklas i rasande fart. Detta är något vi borde initiera ett samarbetsprojekt kring då vi har en utmärkt infrastruktur i form av skärgårdsöar med helikopterplattor. - Bygg mer i trä
3.2 Prioritera närproducerat (AXganskt)
Att prioritera närproducerat, både då det kommer till mat, virke och tjänster är smart och skapar en positiv spiral för hela samhället. Det är också bra för turismen som vill ha lokalproducerat och den färska smaken som hör till. Idag är det utmanande för att bedriva en lokal småskalig matproduktion. Offentlig sektor måste i så stor grad som möjligt köpa lokalproducerat och samtidigt skapa förutsättningar för att bedriva verksamhet på Åland.
- Stärk kompetensen om smarta upphandlingar
- Offentliga kök ska handla axganskt
- Evenemang som ger möjligheter till affärer
- Skapa förutsättningar för mer vilt i handel och restaurang
- Prioritera träbyggnation och åländskt virke
3.3 Främja jakt & fiske (& hålla ekosystemet i balans)
Jakt och fiske är en naturlig del för oss människor och framförallt för oss ålänningar. Det är en del av vår kultur och vårt DNA. Det ger gemenskap, glädje, lugn och ro och förebygger psykiskt ohälsa. Det är även tack vare våra jägare och fiskare vi har så många initiativ till att hålla ekosystemet i balans genom att bl.a. bekämpa invasiva arter och återskapa naturområden. Vi måste aktivt jobba för att fortsätta kunna jaga & fiska och stödja naturvårdsinsatser.
- Restaurering av lekområden för fisk
- Utrotning av invasiva arter som t.ex. mårdhund och mink
- Minska det storskaliga trålfisket av strömming
- Begränsa örnstammen
- Arbeta för ett renare Östersjön & ny vattenlag
3.4 Rent vatten
Vattnet är vår väg, vårt hem och vår identitet. Åland är lika med vatten och varför många väljer att besöka oss och bosätta sig här. Vattnet måste vara rent, både havet och våra sjöar. Östersjön mår dåligt och vatten känner inte av landsgränser. Därför är det viktigt att vi är med och arbetar för att skapa gemensamma utsläppsnormer på nordisk och europeisk nivå.
- En långsiktig strategi för vatten- och avloppsfrågor
- Restaurering av våtmarker
- Utredning av våra vattentäkter
- Vara delaktig på nordisk och europeisk nivå
3.5 Öka kännedomen om Åland i EU
Det tas många EU-beslut om miljön som direkt påverkar vår vardag och frihet. För oss är många beslut märkliga och ibland kontraproduktiva, men för en annan europe med t.ex. träd och fisk som bristvara är det inte alls märkligt att lagstifta om strikta regler. Vi måste därför vara med på hög nivå och både förklara och visa hur vårt samhälle ser ut och fungerar så att vår lokala kunskap och perspektiv tas med i kommande beslut.
- En åländsk EU-parlamentsplats
EU-regler påverkar oss mer och mer och om Ålands perspektiv kunde lyftas direkt vid de bord där besluten fattas så kunde vi få en mycket bättre förståelse och slippa många av de utmaningar vi idag har med EU-regler som inte är anpassade för oss. - Ålandsrepresentant i Bryssel
Idag har vi en representant i Bryssel som gör ett viktigt fotarbete och informerar oss om kommande beslut och EU-lagar som knyter viktiga kontakter och på så sätt ger Åland större möjlighet att påverka innan besluten tas. Det är en viktig tjänst som måste få fortsätta finnas. - Bjud hit beslutsfattare
- Vara aktiva och knyta kontakter i organ som BSPC
- En åländsk EU-parlamentsplats